Läs senare

Stort intresse för teknik – men det syns inte i lärarutbildningen

18 okt 2010

Det senaste året har intresset för skolans undervisning i teknik varit stort också utanför skolans värld.

Det tycks som att allt fler blivit medvetna om att ”leveranstiden” för framtidens tekniker och ingenjörer är lång. Intresset för teknik och tekniska utbildningar och yrken väcks inte plötsligt och är inte säsongsberoende till vårterminen i år 9 eller gymnasiets år 3.

Det arbetet måste börja tidigt – helst redan i förskolan.

Den slutsatsen kom också Teknik­dele­ga­tionen fram till i sitt slutbetänkande som kom i våras (Vändpunkt Sverige – ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT, SOU 2010:28). I betänkandet ges lärarutbildningen en central betydelse. Delegationen pekar bland annat på betydelsen av att den nya lärarutbildningen lägger särskild vikt vid att lärare i förskola och grundskolans tidigare år ska ges ”solida ämneskunskaper” (s. 172) i de ämnen som delegationen särskilt intresserar sig för (matematik, naturorienterande ämnen, teknik och IKT). Vi som arbetar mFoto: Linus Meyered undervisning och utbildning i teknik vet att en majoritet av dagens lärarstuderande aldrig möter teknikämnet under sin lärarutbildning. Så kan det inte vara!

Det finns emellertid ett problem. I regeringens förslag till ny lärarutbildning finns inte utrymme för kurser i teknik och naturorienterande ämnen som kan ge blivande lärare i skolans tidigare år ”solida ämneskunskaper”. Blivande lärare för år 1–3 får nöja sig med 15 högskolepoäng (10 veckor) teknik och naturorienterande ämnen (fysik, biologi, kemi) med möjlighet att välja fördjupning i dessa ämnen med ytterligare 15 poäng. Det betyder i praktiken cirka 14 dagars utbildning per ämne för alla studenter och en månad för särskilt intresserade. För blivande 4–6-lärare finns teknik och NO endast som ett valbart alternativ. Det går att välja 15 poäng men då måste man välja bort samhällsorienterande ämnen. Allt kan inte rymmas inom en utbildning men det är, i ljuset av Teknikdelegationens analys, allvarligt att så lite tid avsätts för så viktiga ämnen. Astronauten Christer Fuglesang lär ha sagt att ”tekniken finns överallt i samhället utom i skolan”. Så har de varit och i värsta fall kommer det att förbli så.

I sitt betänkande riktar delegationen kritik mot kommunerna som skol­huvudmän: ”I verksamheten tar alltför få skolhuvudmän sitt arbetsgivaransvar för att stärka områdena”(s. 154). Det är ett allvarligt påpekande. För att motivera kommunerna till krafttag föreslås att de som når upp till uppställda krav ska kunna ansöka om att bli certifierade Teknik- och naturvetenskapskommuner och tilldelas särskilda utvecklingsmedel: ”Genom sådana incitament stärks det kommunala ledar­skapet och ansvarstagandet för frågorna.” (s. 159) Att särskilda ”incitament” behövs för att skolhuvudmännen ska ta ansvar för det undervisningsuppdrag som fastslagits i våra styrdokument är anmärkningsvärt. Vilken annan organisation har det svängrummet i förhållande till gällande regelverk? Men det gäller att vara pragmatisk. Behövs en morot är det väl investerade pengar.

Debatten har tydligt visat att skolans teknikundervisning är långt ifrån ”bara” en skolfråga. Kan vi hjälpas åt att hålla denna debatt levande också fortsättningsvis är mycket vunnet. Då skulle inte bara vi i skolvärlden utan också aktörer i samhället vara bättre förberedda när vi nästa gång samlas för revidering av kursplaner, program och lärarutbildning. För den tiden kommer – förr eller senare.

ur Lärarförbundets Magasin