Läs senare

Svår grammatik kräver träning

ForskningSläpp läroboken och träna bara grammatik i någon månad. Då lär sig eleverna spanskans dåtidsformer snabbare, visar Fernando López Serranos forskning.

av Maria Lannvik Duregård
16 okt 2018
16 okt 2018
Fernando López Serrano.
Foto: Johanna Hillgren

Det är lätt att förstå att grammatik är en av Fernando López Serranos stora passioner. Han har en bakgrund som universitetslärare i klassiska språk i Spanien, behärskar sex moderna språk och har forskat i sanskrit i Tyskland. När han kom till Sverige vidareutbildade han sig till spansklärare.

– Jag upptäckte att det inte fanns så stor efterfrågan här på utdöda språk.

Nu är han lektor i spanska på Malmö Latinskola och har doktorerat i språkdidaktik. Eftersom hans spanskelever hade särskilt svårt för de två dåtidsformerna preteritum och imperfekt, bestämde han sig för att forska på det.

Kommunikation kräver grammatik. Utan korrekthet går kommunikationen inte bra.

Skillnaden mellan preteritum och imperfekt är en av de främsta snubbelstenarna i spanskan för svenska elever. Där spanskan skiljer mellan pågående och avslutad handling i dåtid, så har svenskan samma tidsform för båda delarna. Till förvirringen bidrar att svensklärare inte alltid är överens om vad svenskans dåtidsform ska heta. Formellt heter den sedan länge preteritum, men benämningen imperfekt lever kvar. Terminologin ställer till det menar han.

– Därför borde vi ha ett annat namn på svenska för spansk imperfekt, så att eleverna förstår.

I avhandling undersökte Fernando López Serrano hur en effektiv undervisning i de båda tempusformerna kan se ut. Han tittade också på inlärningen, hur elever från 15 år och uppåt lär sig spanskans tempus naturligt.

Något han tydligt såg i sin forskning var att inlärningen tar tid, oavsett pedagogik.

– Det finns ingen quick fix. Tempussystemet i spanska är så svårt att det tar flera år att behärska det.

En annan upptäckt var att svenska spansklärare generellt talar väldigt lite grammatik med sina elever. De jämför dessutom sällan spanskan med andra språk, som svenska och engelska, när de undervisar. Där missar de många pedagogiska poänger, menar han.

I sin forskning visade han att eleverna lär sig lättare om de får en intensiv gnuggning i grammatik. Går man långsammare fram, traditionellt som i läroboken, så är det större risk att eleverna blandar ihop tidsformerna.

Enligt den effektivaste modellen ägnas alla lektioner i en till två månader åt temat preteritum och imperfekt. Man tar ett tempus i taget och börjar med preteritum, som är lättast att lära sig. Den sista veckan får eleverna jämföra bruket av preteritum och imperfekt och lära sig skillnaderna.
Visst kan det bli lite tråkigt för eleverna att bara läsa grammatik, medger han, men i skolan är tiden knapp.

– Jag förespråkar inte den här pedagogiken hela året, bara när det gäller specifika grammatiska problem.

Fernando López Serrano understryker att det är viktigt att vara tydlig från början inför eleverna med att det tar 3–4 år att tala och förstå spanska. Eleverna måste vara beredda att satsa långsiktigt.
Med stöd i sin forskning anser han att spanskundervisningen bör förnyas. Lärare bör prata mer grammatik med eleverna och låta grammatiken ta mer plats. Även om kurs- och ämnesplaner betonar kommunikation på målspråket, så betyder det inte att grammatiken ska tonas ned.

– Kommunikation kräver grammatik. Utan korrekthet går kommunikationen inte bra.

I grundskolan borde man börja tidigare med att introducera de båda dåtidsformerna och deras böjningsformer, så att eleverna känner igen dem när de kommer till gymnasiet. Där lägger lärare generellt för mycket tid på tempusformen perfekt, menar han – den lär sig eleverna ganska snabbt.
Det är också viktigt att se över bedömningsformerna. Eftersom inlärning tar tid går den inte alltid att mäta och med traditionella metoder, som skriftliga prov.

– Våga improvisera mer och använd olika sorters material för att bedöma elevernas kunskaper.

Kan andra lärare ha nytta av din forskning?

– Ja, franskan och italienskan har ju samma tempusformer. Pedagogiken kan man nog implementera i till exempel tyska. I svenska som andraspråk kan man också ha nytta av att jämföra olika språk.

Hur är det med svensklärare?

– Svenska elever är bra i engelska, men sämre i andra språk. Det skulle underlätta för eleverna att lära sig fler språk om de fick lära sig grundläggande begrepp i svenskan.

– Jag hoppas också att de inser att grammatiken berikar tänkandet hos eleverna. Det blir som problemlösning, att jämföra språkstrukturer och hitta skillnader och likheter.

Avhandlingens namn:
El aprendizaje del aspecto verbal en los tiempos del pasado en español. El pretérito perfecto simple y el imperfecto en estudiantes de ELE en Suecia
(Göteborgs universitet)

Fernando López Serrano

Fernando López Serrano har en bakgrund som universitetslärare i latin och klassisk grekiska och är numera gymnasielektor i spanska på Malmö latinskola och doktor i språkdidaktik.
Tillsammans med en kollega startade han Språkolympiaderna, en språk- och kulturtävling i moderna språk för grund- och gymnasieskolor i Sverige. Han är också läromedelsförfattare.

Avhandlingen heter: El aprendizaje del aspecto verbal en los tiempos del pasado en español. El pretérito perfecto simple y el imperfecto en estudiantes de ELE en Suecia och går att läsa här.
(Göteborgs universitet)

ur Lärarförbundets Magasin