Läs senare

Svåra frågor väcker lusten hos eleverna

ForskningHögstadieelever på miljöcertifierade skolor är oväntat nog mindre engagerade i hållbar utveckling. För att elever ska bli medvetna måste undervisningen utvecklas, menar forskaren Daniel Olsson.

av Ellen Larsson
28 mar 2019
28 mar 2019
Foto: PIxabay

Undervisning i och för en hållbar utveckling är obligatorisk i svensk skola sedan 1994. I Sverige är det vanligt att skolor som valt att satsa extra på området certifieras enligt exempelvis Grön flaggs* kriterier. I en ny avhandling har Daniel Olsson studerat undervisningens effekter på elevernas medvetenhet om – och agerande för – en hållbar utveckling.

Avhandlingens resultat bygger på enkätsvaren från sammanlagt 2 413 elever från 51 olika skolor, där ungefär hälften av skolorna var certifierade. Eleverna som besvarat enkäten gick i sexan, nian och trean på gymnasiet.

Så hur har den svenska skolan lyckats med uppdraget?

– Den första delstudien visar att undervisningens effekter på eleverna generellt sett är små. Men den väckte också frågan varför inte skillnaderna blir större för skolor som satsat på området genom en certifiering, säger Daniel Olsson som är doktor i biologi med didaktisk inriktning vid Karlstads universitet.

Elever som går på certifierade skolor rapporterar mindre medvetenhet om och engagemang för hållbar utveckling.

För att kunna mäta effekterna av en certifiering jämfördes skolor med och utan certifiering. I övrigt var de så lika varandra som möjligt, exempelvis i storlek och geografiskt läge. Resultatet förvånade Daniel Olsson.

– I årskurs nio var effekten till och med omvänd. Elever som går på certifierade skolor rapporterar mindre medvetenhet om och engagemang för hållbar utveckling, Dessutom var gapet mellan tjejer och killar ännu större på de certifierade skolorna.

Daniel Olsson

Daniel Olsson är doktor i biologi med didaktisk inriktning vid Karlstads universitet.

Avhandlingens namn: Student sustainability consciousness: Investigating effects of education for sustainable development in Sweden and beyond (Karlstads universitet)

Tidigare studier har visat att flickor generellt sett har ett lite större engagemang för områden som rör miljö och hållbarhet, men att certifieringar kan förstärka könsskillnaden har man inte sett tidigare. Könsgapet växte också för varje årskurs och den så kallade dippen i engagemang bland niorna blev djupare på certifierade skolor.

– Antagligen är risken större för att undervisningen blir mer normativ i skolor som certifierats och tonåringar verkar särskilt känsliga för detta. Varför killar tenderar att reagera mer negativt kan jag inte svara på baserat på mina resultat, säger Daniel Olsson.

När enkätsvaren studerades närmare visade det sig att eleverna på de certifierade skolorna uppgav att de hade ett mindre inflytande över undervisningens innehåll och form. Elevinflytande och en undervisning som tränar elevens förmåga att tänka kritiskt och värdera olika handlingsalternativ är centralt för att skapa medvetna och agerande elever. Enligt forskare på området kallas det för ett pluralistiskt förhållningssätt till undervisningen. Det handlar bland annat om att våga närma sig komplexa frågor tillsammans med eleverna, frågor som lärarna inte har ett färdigt svar på. Motsatsen till detta är en undervisning som försöker stöpa eleverna i en färdig mall efter tydligt definierade normer.

Enligt skollagens och läroplanens skrivningar ska undervisningen dessutom ge eleverna verktyg för att förstå hur de tre dimensionerna av begreppet – ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet – hänger ihop över tid och rum. Detta förhållningssätt till kunskapsinnehållet kallar forskningen för holistiskt.

– Studien ger stöd för att det holistiska förhållningssättet till kunskap påverkar elevernas medvetenhet och vilka kunskaper de får med sig. Den pluralistiska undervisningen påverkar elevernas handlingskompetens, att de säger sig vilja agera för en hållbar utveckling.

Eleverna i enkätstudien vittnade i större utsträckning om ett holistiskt förhållningssätt till kunskap. Omställningen till en pluralistisk undervisningstradition verkar dock inte ha skett ännu – åtminstone inte i grundskolan, menar Daniel Olsson.

– Mitt bidrag till forskningen och utbildningssystemet är att visa varför det behövs insatser för en omställning av undervisningen i en holistisk och pluralistisk riktning om vi vill nå de uppsatta målen. Det behövs insatser på enskilda skolor, men också på lärarutbildningen.

Certifieringar har varit ett vanligt sätt för skolor att närma sig ämnesområdet lärande för hållbar utveckling. Att de inte verkar ge avsedd effekt har väckt intresse hos stiftelsen Håll Sverige rent som står bakom Grön flagg. Nu ska stiftelsen försöka anpassa sitt material och sin certifieringsprocess till skolans undervisning. Många lärare tycker att det är svårt att undervisa på det här området som saknar egen timplan och är ämnesövergripande till sin natur.

Men om certifiering inte är rätt väg att gå, hur ska skolor och lärare tänka nu?

– Avhandlingen ger stöd för att det är undervisningen och inte certifieringar i sig som är nyckeln till framgång. Det tycker jag att lärare ska ta som ett kvitto på sitt arbete och mana skolledare att ge lärare tid och utrymme så att skolan kan ta ett helhetsgrepp om området.

Fotnot:

*Grön flagg, är det svenska namnet på certifieringen Eco-schools. Stiftelsen Håll Sverige rent står bakom Grön flagg.

ur Lärarförbundets Magasin