Läs senare

Svårt att hinna med för lärare

ForskningBrist på tid för planering och efterarbete av lektioner samt få strukturer för kollegialt samarbete. Det är några av resultaten av en stor enkätstudie vid Karlstads universitet.

15 okt 2019
2 285 lärare från hela landet deltog i studien.
Illustration: Pixabay

Forskningen är enhällig om att elevers lärande och studieresultat är beroende av undervisningens kvalitet. För att den ska bli bra krävs att lärare har tid till planering och efterarbete. Ändå visar resultaten av en färsk enkätstudie, där 2 285 lärare över hela landet i såväl kommunala som fristående skolor har deltagit, att förutsättningarna för detta i dagsläget inte finns. Över hälften av lärarna anser att de saknar rimligt med tid för planering och än fler, drygt sju av tio, uppger att de saknar rimlig tid för efterarbete.

– Det är ett nedslående resultat. Lärares förutsättningar för detta är nyckeln till att påverka och förändra skolan eftersom det är här undervisningen produceras, säger Kenneth Nordgren, professor i samhällsvetenskapernas didaktik på Karlstads universitet och en av dem som lett arbetet med studien.

Undersökningen, som resulterat i den färska rapporten Lärares planering och efterarbete av lektioner, har även fokuserat på lärares förutsättningar för att samverka med kollegor kring planering och utvärdering av undervisningen. Aktuell forskning är nämligen samstämmig också i detta avseende: när lärare samverkar höjs kvaliteten på undervisningen och därmed även elevernas resultat.

Kenneth Nordgren

Professor i samhälls­vetenskapernas didaktik på Karlstads universitet och en av dem som lett arbetet med studien.

Lärares planering och efterarbete av lektioner – Infrastrukturer för kollegialt samarbete och forskningssamverkan av Kenneth Nordgren, Martin Kristiansson, Yvonne Liljekvist och Daniel Bergh. Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap på Karlstads universitet (2019).

Då är nämligen möjligheterna större att uppnå det som forskarna i sin rapport kallar för formativ undervisning, vilket kort sammanfattat innebär att lektionernas innehåll och lärarens metodval hela tiden anpassas efter analyser om var eleverna befinner sig i sitt lärande och vad de behöver för att komma vidare.

– Ett sådant förhållningssätt kräver ett avancerat för- och efterarbete. Det är svårt att få till som ensam lärare, här behöver man sitta och analysera och reflektera tillsammans med kollegor och helst med dem som undervisar inom samma ämnen, säger Kenneth Nordgren.

Men inte heller i detta avseende har lärare tillfredställande förutsättningar. I enkätstudien uppger drygt 70 procent att de aldrig eller endast sporadiskt har tid avsatt för planering och efterarbete tillsammans med sina kollegor. Dessutom uppger fyra av tio att de inte kan planera ostört på sin arbetsplats. Professor Kenneth Nordgren poängterar att hållbar och långsiktig samverkan inte kan ske ad hoc. Det kräver organiserade infrastrukturer, lärare måste exempelvis vara undervisningsbefriade under samma tidpunkter, det måste finnas platser på skolan där de kan jobba ostört och så vidare.

– En röd tråd i resultaten är att mycket av såväl planering som efterarbete och samverkan med kollegor sker i mellanrum. Det finns få organiserade strukturer för när och hur det ska ske. I förlängningen innebär det att lärare saknar förutsättningar att genomföra sitt arbete, säger Kenneth Nordgren.

Något som förvånade forskarna var hur tydligt mer positiva svaren var från de runt 30 procent av lärarna som uppgav att de någon eller flera gånger i veckan hade avsatt tid för att samverka med kollegor. Denna grupp lärare var i högre grad nöjda med arbetsmiljö, arbetsledning och möjligheterna att göra ett bra arbete. De tyckte också i betydande högre grad än övriga att tiden för planering och efterarbete var rimlig. Dessutom var det mer vanligt att de upplevde stöd av förstelärare och utvecklingspedagoger, något som var ovanligt bland övriga lärare.

– Vi hade inte förväntat oss att möjligheten till samverkan skulle ge så tydligt utslag inom så många andra områden. Skolor som har strukturer för detta tycks uppfattas som bättre arbetsgivare på flera olika plan och lärarna trivs i högre grad med sina jobb. Det här är viktig information för Sveriges skolledare, säger Kenneth Nordgren.

Undersökningen har gjorts inom ramen för regeringsuppdraget Utbildning, Lärande, Forskning (ULF), som har till syfte att utveckla och skapa modeller för samverkan mellan skola och forskning. Det pågår fram till år 2021. Kenneth Nordgren och hans kollegor har i dagarna just fått veta att de har beviljats medel för att gå vidare med resultaten från enkätstudien.

– I ett antal projekt som vi genomför i samarbete med lärare och rektorer kommer vi nu att utveckla modeller för hur man konkret kan få till strukturerade former för samverkan mellan lärare kring planering och efterarbete av lektioner. Det är ett sätt att knyta forskningen närmare skolan och på så vis säkra att undervisningen sker på vetenskaplig grund, säger Kenneth Nordgren.

Fyra viktiga resultat från studien

  1. Drygt hälften (54 procent) ansåg att tiden för planering inte var rimlig.
  2. Ännu fler, drygt 70 procent, uppgav att de inte hade rimlig tid till att följa upp lektioner.
  3. Drygt 60 procent jobbade med planering eller efterarbete utanför ordinarie förtroendearbetstid någon eller flera gånger i veckan.
  4. När det handlar om kollegial samverkan uppgav drygt hälften att de aldrig eller sällan har tid för det. Ungefär 30 procent samverkar en gång i veckan. De som ofta samverkar med kollegor är mer nöjda med sin arbetssituation.

Du hittar rapporten här: diva-portal.org.

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com