Läs senare

Ta dig tid att förundras

VerktygetVi behöver ta oss an livets stora frågor ibland för att må bra, säger Cecilia Melder som har forskat om existentiell hälsa.
Här tipsar hon om hur du kan utmana själen och bli bättre på att prata om livets stora frågor.

22 Mar 2018
Ta dig tid att förundras
Foto: Istock

Hur är läget? Jo vars, jag behöver träna upp mina reflektioner kring döden och kanske öka dosen hänförelse litegrann, men annars bra tack.

Ja, det räcker inte med att flåsa runt på löpbandet, äta omega 3 och gå ner i yogaställning för att må bra. Vi behöver också ge vår själ lite utmaning på det mentala gymmet och jobba med vår existentiella hälsa. Det menar Cecilia Melder, forskare och universitetslektor, som skrivit en avhandling om just det.

– Det finns många studier som visar att en god existentiell hälsa påverkar vår allmänna hälsa, vi kan se det på såväl blodtryck som hälsorelaterad livskvalitet.

Det var WHO, Världshälsoorganisationen, som i en pilotstudie 2002 såg att den existentiella dimensionen spelade en viktig roll i den uppskattade hälsan. Man såg att människor som ingick i ett meningsskapande sammanhang, om det så var ett religiöst, politiskt, andligt, filosofiskt system eller i en grupp, uppskattade sitt mående som bättre.

– Människor som upplever att de har ett syfte i livet och att de lever enligt sina värderingar har högre skattad hälsa. Även hopp är viktigt, att känna att framtiden är ljus, säger Cecilia Melder.

8 ingångar för samtal om existentiella frågor

Hopp: Berätta om en film, en bok, en dikt eller en handling som ger hopp.

Helhet: När på jobbet känner du att det som är viktigt i livet stämmer överens med ditt arbete?

Harmoni: När på jobbet eller hemma kan du vara dig själv fullt ut?

Att ingå i ett sammanhang: Vad ger goda kollegor och familjen dig? Nämn ett tillfälle ni var en riktigt bra grupp.

Existentiell kontakt: När och var hämtar du styrka från sammanhanget, har någon att stötta dig emot?

Personlig tro: Hur förhåller du dig själv till exempelvis döden? Hur kan du prata om det med andra?

Mening: Hur kan meningen med livet uttryckas på jobbet? Kanske är det att hjälpa kommande generation eller att själv bli lite klokare och mer kärleksfull.

Förundran: Berätta om en situation eller en betraktelse som kan väcka förundran, som att se ett löv falla.

Källa: Cecilia Melder

Så kanske är det läge att tillåta sig att försjunka i de stora frågorna då och då. Se lov och helger som ett tillfälle att bjuda in släkt och vänner på ett existentiellt äventyr, eller engagera kollegorna på ett existentiellt gympapass när tillfälle ges.

– Utrymmet och tiden för att prata om de stora frågorna finns inte längre lika självklart i vårt samhälle. Vi sitter inte flera generationer tillsammans och pratar om vad som händer efter döden eller vad meningen med livet är. Tidigare fanns det en tradition, som exempelvis den kristna, av hur man skulle tolka livets olika delar, kärlek, död, hopp och tro, säger Cecilia Melder.

Det är viktigt att ge sig själv möjlighet att sätta ord på sin egen osäkerhet, att man själv faktiskt inte har alla svaren, och att det är helt okej.

– Det är en del av att vara människa, att faktiskt inte veta allt. Om barn exempelvis frågar vad som händer efter döden så behöver vi svara, inte bara bolla tillbaka och säga »vad tror du?«. Om vi så svarar att vi inte vet, eller att vi tror att den blir en blomma eller en liten ängel.

Vi behöver varandras tankar för att själva ha något att kunna ta avstamp ifrån i våra egna funderingar. Det viktiga är inte vad vi tror på utan att vi delar varandras livstolkningar och pratar om det. På så sätt arbetar vi upp ett språk för de existentiella frågorna, menar Cecilia Melder.

En viktig del av existentiell hälsa är att faktiskt ha ett språk att uttrycka sig på, att få träna sig på att prata om sådant människor tänkt på sedan begynnelsen: vad gör vi här på jorden, vad är hopp, vad har jag för uppgift, finns det en högre mening, och vad kan det då vara?

För att få i gång ett samtal kan man behöva hämta inspiration utifrån, läsa dikter man tycker om, som berör, sångtexter som lyfter något viktigt eller läsa olika religiösa och andliga texter.

– Att få prata om meningen med livet, om döden och om hur man vill vara som människa, vad som är viktigt på riktigt är viktigt för att få perspektiv på det dagliga livet, säger Cecilia Melder.

Religion och politik kan vara lite no-no att prata om i Sverige, menar Cecilia Melder, något man drar sig för att ta upp. I Sverige har vi en ganska hög integritet och de frågorna ses ofta som privata, men vi skulle vinna mycket på att våga bjuda lite på oss själva menar hon.

– Om vi lägger locket på kring det som berör hopp, framtidstro och meningen med livet, är risken att vi i stället mår dåligt.

Existentiell hälsa kan delas upp i åtta perspektiv (se faktaruta). Ett handlar om hopp och framtidstro, hur vi ser på våra möjligheter. Ett annat om helhet och integration, att känna att det finns en linje i livet mellan våra värderingar i tanke och känsla och hur vi handlar. Om man till exempel tycker att det är viktigt att få finnas till för att stötta barn och unga så kan valet att jobba som lärare bli en del av helheten. Men om man sedan kanske har så stora klasser att det är svårt att hinna vara den lärare man vill vara kan man uppleva att man gör våld mot sin person och sina värderingar.

– På sikt kan känslan av att inte räcka till leda till att man blir utmattad, om man ofta känner att man inte har helhet i sitt liv, säger Cecilia Melder.

Ytterligare en dimension handlar om förundran. Här kan man med fördel smygkolla hur barn gör, de är mästerliga på att stanna upp, iaktta, och låta sig fångas av något, som hur en vattendroppe rör sig på ett löv eller hur snön känns i handen, föreslår Cecilia Melder.

– Vi vuxna behöver träna lite extra på förundran. Vi mår bra av att låta oss uppslukas av något och att bli lite hänförda då och då.

ur Lärarförbundets Magasin