Läs senare

Tänk på vad du skriver

GuidenInlägg på sociala medier kan kosta dig jobbet. Tänk på det här innan du skriver av dig frustrationen.

13 Dec 2018
Foto: Istock

1 Ha koll på dina skyldigheter

I alla anställningsavtal finns en lojalitetsplikt som går ut på att det ska råda en ömsesidig lojalitet mellan arbetstagare och arbetsgivare. För dig som arbetstagare innebär det att du ska värna arbetsgivarens intressen. Att bryta lojalitetsplikten genom att skriva negativt om din arbetsgivare eller arbetsplats kan i värsta fall leda till uppsägning eller avskedande. Du kan även behöva betala skadestånd.

Många arbetsgivare har en policy för sociala medier – läs igenom den.

Foto: Istock

2 Använd sunt förnuft

Skriv ingenting som du inte skulle ha tagit upp på en middag med okända personer. Skriv aldrig i affekt och fundera på om det du skriver skulle kunna tolkas som illojalitet. En grundregel är att tänka på vilken kontroll du har över informationen i sociala medier jämfört med om du tar upp någonting hemma vid matbordet.

3 Var inte för specifik

Även när du bedömer att det inte borde vara någon fara att kritisera verksamheten bör du inte hänga ut rektors eller elevers namn. Inte heller skriva vilken arbetsplats du jobbar på. Försök vara mer generell i kritiken. Glöm inte att det genom ditt namn är lätt att ta reda på var du jobbar.

4 Tänk på spridningen

På sociala medier kan ditt inlägg lätt spridas vidare och du vet inte vem som kan komma att läsa det. Även om du skriver något i en sluten grupp där rektorn inte är medlem kan informationen sippra ut. En sopåkare fick till exempel sparken efter att ha skrivit ”En ny Hitler, en komplett idiot” om sin chef i en Facebookgrupp för sopåkare. Det inlägget låg ute i ett halvår innan det nådde företagsledningen.

Foto: Istock

5 Ta en säkrare väg

Om problemen på arbetsplatsen är allvarliga och inte åtgärdas trots larm till närmsta chefen, finns det andra sätt. Anställda inom kommunen har alltid möjligheten att vända sig till en journalist och berätta i princip vad som helst, så länge det inte omfattas av så kallad kvalificerad sekretess. Se bara till att det finns en utgivare på radio- eller tv-kanalen med ansvar för innehållet och tänk på att vara tydlig med att du vill vara anonym.

Även i fristående verksamhet finns ett meddelarskydd sedan 2017. Det är inte riktigt lika heltäckande, men ger den som jobbar inom skolväsendet, där verksamheten åtminstone delvis finansieras av offentliga medel, i stort sett samma rättigheter som en kommunanställd. Det betyder att chefen eller ägaren inte får söka reda på eller straffa den som lämnar uppgifter till media.

Källa:

Lise Donovan, chefsjurist på TCO och expert på arbetsrätt, Tidningen Arbetet

ur Lärarförbundets Magasin