Läs senare

Tekniken finns – men man måste se den

ForskningDet finns stora möjligheter för eleverna att lära sig teknik i fritidshemmet, visar Magnus Janssons studie. Men många lärare i fritidshem har svårt att upptäcka och synliggöra det.

26 Okt 2018
Tekniken finns – men man måste se den
Lärare i fritidshem missar ofta att tänka på legobygge och pärlplattor som teknik, enligt Magnus Jansson. Foto: Johnér Bildbyrå
Lärare i fritidshem missar ofta att tänka på legobygge och pärlplattor som teknik, enligt Magnus Jansson.
Foto: Johnér Bildbyrå

Vilka är de viktigaste resultaten i din studie?

− Att teknik i fritidshem inte är något nytt. Men lärare i fritidshem missar ofta att identifiera tekniken som ingår i traditionella aktiviteter, till exempel när eleverna bygger med lego, väver, snickrar eller sammanfogar pärlor. Teknik kopplas i stället ofta ihop med digitalisering och programmering. Risken blir att det tekniklärande som är unikt för fritidshemmen och som kan utgöra ett komplement till skolans teknikundervisning förblir osynligt. Eleverna får då inte heller stöd i att utveckla sitt lärande, till exempel genom utmanande frågor eller hjälp med problemlösning.

Vad är teknik på fritidshem?

– Från början är teknik något som skapats av människan för att lösa problem eller uppfylla olika behov. Det handlar om material, men också om processer, aktiviteter och kunskaper. I fritidshemmen kan tekniklärande ske i samband med att barnen bygger, konstruerar, gör ritningar eller leker. Men även när barnen använder digitala verktyg eller vid samtal om teknikens roll i samhället.

Den tredje strategin, som jag tycker är att föredra, kallar jag för ’fritidshems­omvandla’.

– Lärandet kan fördjupas genom att man ställer utmanande frågor. I ett exempel från studien bygger några elever höga torn med kaplastavar samtidigt som läraren hjälper dem att utveckla sina byggen genom frågor, som exempelvis handlar om vad som behövs för att bygga ännu högre torn eller om de kan komma på fler sätt att balansera kaplastavar på varandra.

Magnus Jansson

Foto: LiU

Magnus Jansson är adjunkt och undervisar på grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem vid Linköpings universitet. Han är själv inte utbildad fritidspedagog, men har under flera år arbetat som fritidsledare för barn och unga.

Licentiatuppsatsen: Vardagliga teknikaktiviteter i fritidshem. Organisation, didaktik, görande, Linköpings universitet.

Vilka fördelar finns det med att eleverna lär sig teknik i fritids­hemmet?

– Fritidshemmen kan erbjuda ett kreativt och lustfyllt sätt att närma sig tekniken på. Eleverna har stor frihet att välja bland många olika material och möjlighet att utgå från egna frågor. Det finns också tid att utveckla arbetet utan avbrott för andra lektioner.

Hur har du gått tillväga i studien?

– Jag har gjort observationer och intervjuat lärare i fritidshem för att ta reda på hur de ser på begreppet teknik och hur de organiserar teknikundervisningen.

Och hur ser de på teknik?

– Jag har kunnat urskilja tre strategier. Den första strategin kallar jag för ”särskiljande”. Då använder man ett arbetssätt där sociala relationer och den fria leken är i fokus, väljer bort skolans styrdokument och betonar i stället lärandet i leken. Men de som gör så har svårt att synliggöra den teknik som finns med i leken. Den motsatta strategin, ”skol­närmande”, har tagit efter hur man använder teknik i skolans undervisning.

– Den tredje strategin, som jag tycker är att föredra, kallar jag för ”fritidshemsomvandla”. Det är en mix av de två första strategierna. Den används av dem som vill jobba med teknik och använder delar ur läroplanen samtidigt som de behåller fritidshemmets arbetssätt. De kan till exempel låta eleverna styra val av material och utgå från deras idéer. De försöker synliggöra tekniken och stödja med frågor, komma med tips, tillföra nya material eller hjälpa till med problemlösning.

Hur organiserades teknikundervisningen?

− Lärare i fritidshem arbetar planerat med teknikundervisning och det sker även slumpmässigt i pågående aktiviteter. Undervisning kring digitala verktyg görs ofta genom lärarstyrda aktiviteter med ett planerat innehåll, exempelvis att eleverna ska lära sig att programmera. I stället för att låta dem använda digitala verktyg som ett hjälpmedel, till exempel att filma eller använda appar vid konstruktion och byggande, blir eleverna ofta passiva mottagare.

– Ett annat sätt att är att låta eleverna ta initiativ till olika aktiviteter som inrymmer teknik. De kan till exempel få välja att gå till skogen för att bygga en koja, leka med lego eller konstruera en egen drake.

– I studien förs det fram motsatta uppfattningar om hur teknikundervisningen ska organiseras; om den ska styras av äraren eller utgå från elevernas initiativ.

Varför tror du att uppfattningarna skiljer sig mycket åt?

– Det finns en stor osäkerhet om vad det nya uppdraget kring teknik och teknikundervisning innebär. Studien visar att lärarna i fritidshem känner sig ensamma i att identifiera vad teknik är i fritidshemmet. De skulle behöva pedagogiskt stöd för att kunna upptäcka vad som är teknik i olika aktiviteter och få mer kunskap om hur de kan stödja elevers teknik­lärande i aktiviteter och lekar. Det är rektorernas ansvar att se till det.

Vad kan din avhandling bidra med?

– Jag tror att den kan bidra till upptäckten att arbetet med teknik inte är en ny pålaga i läroplanen, utan en del av det man faktiskt redan gör. Skillnaden är att lärande i teknik inte tidigare har synliggjorts och värdesatts. Kristina Karlberg

ur Lärarförbundets Magasin