Läs senare

Tråkig skola ger bättre resultat

BoktipsMan lär sig inte bättre av att känna glädje och lust i skolan, hävdar Gabriel Heller-Sahlgren, ekonomiforskare och en av författarna till Glädjeparadoxen.

av Sara Djurberg
16 okt 2019
16 okt 2019
Foto: Istockphoto

Glädjeparadoxen – historien om skolans uppgång,  fall och möjliga upprättelse

Gabriel Heller-Sahlgren, Nima Sanandaji

Dialogos

Varför har svenska elever fallit i internationella mätningar? Författarna Gabriel Heller-Sahlgren och Nima Sanandaji, den senare forskare vid KTH och Chalmers, beskriver hur svensk skola utvecklats sedan 1800-talet. De hittar orsaken till de försämrade resultaten i den progressiva pedagogiken, som dominerat på senare tid och betonar glädje och elevinflytande. Det finns en målkonflikt mellan trivsel i skolan och goda prestationer – en ”glädjeparadox”.

– Min hypotes skapades av att koreanska och finska barn inte gillar skolan, men de når höga resultat. När jag sedan gick igenom forskningen fann jag stöd för hypotesen. Interventioner som har positiva effekter på elevernas kunskaper har samtidigt ofta negativa effekter på deras syn på skolan, säger Gabriel Heller-Sahlgren.

Kan du ge exempel?

– I Tyskland har man visat att avgångsprov höjer kunskaperna, men också skapar stress och ångest. Där infördes avgångsprov över tid i olika delstater, vilket gjorde att man kunde separera orsak och verkan. Det visade sig att proven förbättrade resultaten i matematik, men att eleverna också blev mer avogt inställda till ämnet.

Gabriel Heller-Sahlgren är forskare med fokus på utbildningsekonomi vid bland annat Institutet för näringslivsforskning.
Foto: Pressbild/Karl Gabor

Men det finns annan forskning som visar att inre motivation är viktigt för inlärningen?

– Problemet är att mycket av den forskningen inte går att lita på, eftersom den inte studerar orsakssamband. På individnivå stämmer det att lyckliga barn presterar bättre, det visar även Pisa, men det betyder inte att de skulle prestera bättre om du gör dem lyckligare.

Vilken undervisning fungerar bäst?

– Ur ett kunskapsperspektiv funkar lärarcentrerad och -styrd undervisning bäst. Direktundervisning kombinerad med repetition och övningsexempel tenderar att vara överlägsen. Vårt arbetsminne är cirka 30 sekunder långt. Om vi inte för över arbetsminnet till långtidsminnet så har vi inte lärt oss något. När man repeterar och memorerar för man över informationen till långtidsminnet.

Men en stor del av undervisningen är väl lärarledd i dag ändå?

– Sverige ligger högt internationellt sett när det gäller graden av individualiserad undervisning. Men självklart flummar inte alla svenska lärare omkring och kör med eget arbete.

Vad hoppas du att lärare tar med sig från boken?

– Att svensk pedagogisk forskning inte varit tillräckligt bra för att avgöra om progressiv utbildningsteori hade rätt. Som lärare bör man titta på annan forskning än den man kanske fick läsa under sin utbildning.

Bör skolan bli mer som förr?

– Nej, det handlar om att skapa en bättre balans. Man hör ofta argumentet att skolan måste hänga med i tiden. Varför? Det kanske finns ett värde i att låta skolan fungera som en motvikt till en kulturell utveckling som leder till allt mindre kunskapsfokus och motivation att jobba hårt.

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com