Ingår i temat
Demokrati
Läs senare

Tycker & uttrycker

I bilden övas eleverna på förmågan att uttrycka budskap. För åttorna på Almby skola blir det ett sätt att renodla vad de själva tycker.

04 okt 2015
Tycker & uttrycker
Svart på vitt. »Det var svårt att komma på idén från första början«, säger Ilyas Hajiburale om affischen mot rasism som han gjort tillsammans med Shakar Shekani. Foto: Andreas Hylthén

Det blåser i Örebro. Trädkronorna vajar rejält utanför bildsalens fönster på Almby skola och under dagen ska flera träd komma att blåsa omkull runt om i staden. Inne i salen är eleverna förskonade från vädrets krafter. Här drar andra sorts vindar fram – jämlikhetens och rättvisans.

Lika lön för varje kön. We are all the same. Stoppa mobbing. Nej till rasism. Sluta näthata. Elevgjorda posters med olika budskap i starka färger är utlagda på borden. Nabil Akl och Rahmat Karmi limmar ihop två papper som en sista touch inför dagens redovisning och ögnar sedan igenom instruktionspappret innan det är dags.

– Komposition?

De ser förvirrade ut, läser pappret igen och tittar sedan upp, sökande efter bildläraren Malin Wahlströms blick. Strax därefter står hon bredvid dem, tar upp deras mattsvarta poster och pekar på motivet, en överkryssad cigarett och den röda texten, »Stop smoking or you'll die«.

– Varför satte ni motivet i mitten och varför delade ni på texten? säger Malin Wahlström och förklarar vad som menas med komposition innan hon kilar vidare till nästa grupp för att besvara samma fråga.

Foto: Andreas HylthénMinuter senare drar kamratredovisningen i gång kring de fyrkantiga bordsformationerna. Karl Ahlsson och Anton Palmér håller upp en poster i rosa nyanser med texten »Våga stå emot« och två tecknade vodkaflaskor. Den ena flaskan står upprätt och den andra ligger med innehållet på väg att rinna ut till texten »Drick inte«.

– Vår uppgift har varit att göra propaganda. Vi valde att stå emot alkohol, säger Karl Ahlsson till bordsgrannarna.

– Vi valde rosa för att vi tycker att det är snyggt och motivet använde vi för att spegla alkohol, fyller kompanjonen Anton Palmér i.

Klasskamraterna som sitter vid samma bord lyssnar och ställer frågor som varför valet föll på just vodkaflaskor, vad som var svårt och om de blev nöjda med helheten.

– Vi tyckte vi löste uppgiften bra och fick fram ett tydligt budskap, säger Anton Palmér.

Ilyas Hajiburale och Shakar Shekani redovisar sedan sin svarta affisch täckt av flera skelett i samma vita nyans för att symbolisera att vi alla är likadana oavsett ursprung, religion och sexuell läggning. Högst upp på planschen i vita, stora bokstäver lyder texten »Nej till rasism«.

– Vi tänkte på en stor samhällsfråga och valde orden för att göra budskapet så tydligt som möjligt, säger Shakar Shekani.

Även Frida Grandelius affisch är lätt att uppfatta. Hon vill stoppa näthatet och lyfter fram sitt budskap genom att använda gröna och lila färger som får bokstäverna att sticka ut mot vit bakgrund. En svart siluett framför en datorskärm täckt av kränkande ord symboliserar en person som drabbas av näthat. Det märks att eleverna har gjort sin läxa och tagit inspiration av klassiska propagandaposters i utformningen. Starka, kontrasterande färger. Enkla, tydliga motiv och slagkraftiga texter. Skarpa linjer.

Men det är inte bara formen som de har jobbat med under de senaste veckorna.

Utgångspunkten har varit att arbeta med förmågan att uttrycka budskap med bilder. Det har också blivit ett tillfälle för eleverna att få formulera och uttrycka sina egna åsikter. En av demokratins grundfundament är ju möjligheten att tycka till och påverka. I uppgiften att göra egna propagandaposters har eleverna fått instruktioner att ta tydlig ställning i en politisk eller samhällsrelevant fråga.

– Det är ett sätt att få dem att fundera på vad som är viktigt. Vissa vet inte vad de tycker, men de måste tycka att någonting är viktigt, säger hon.

Foto: Andreas HylthénAnnars är risken att de inte tar uppgiften seriöst och i stället skämtar bort den, tror Malin Wahlström. Hon är övertygad om att eleverna har åsikter i olika frågor innerst inne, men att många tycker att det är lite obehagligt att sticka ut hakan genom att säga att någonting är viktigt. Kanske finns det en bakomliggande rädsla för att ifrågasättas.

– Jag tror inte att de diskuterar sådana här frågor särskilt mycket. De är inte vana att argumentera eller prata för sin sak, säger Malin Wahlström.

Hon har identifierat tre kategorier av elever. Ett fåtal har starka åsikter i olika frågor. De jobbar ofta ensamma, eftersom de vet vad de vill. Sedan finns andra som har viss kunskap om saker och ting, men inte alltid är säkra på vad de tycker. Genom att jobba i par kan det bli lättare för dem att komma fram till någonting och våga stå för det.

Till sist finns det de som knappt tar ställning i någon fråga. Som lärare gäller det att ligga i lite extra för att få i gång deras tankar, menar Malin Wahlström.

– Man får lägga fram lite påståenden, »tycker du att det är okej att det är så här?«. När man öppnar upp dörren finns tankarna där.

Hon inledde arbetsområdet med att klassen diskuterade vad propaganda är. Att det alltid finns ett tydligt budskap och en avsändare som står bakom det. Att syftet med propaganda är att påverka den som ser bilden vilket oftast sker genom att knyta an till starka känslor. Malin Wahlström lyfte även fram att propaganda ofta ses som negativt, men att det inte alltid behöver vara så. En affisch som vill få betraktaren att agera mot svält kan till exempel uppfylla kriterierna utan att propagera för en dålig sak.

För att få i gång elevernas egna tankar staplade hon upp aktuella frågor som jämlikhet och rasism. Hon visade också exempel på propagandaaffischer från bland annat de båda världskrigen, den amerikanska abortdebatten, djurrättsorganisationer och hbtq-frågor. För att eleverna ska förstå att det propageras för olika åsikter i frågor var hon noga med att visa exempel från både för och emot-sidan i debatterna.

Vissa saker Malin Wahlström tog upp kanske inte alls väcker stor debatt i Sverige och blev därför en ögonöppnare för många elever. På så vis fick till exempel Ester Zetterlund sin idé till en poster om rätten till kärlek oavsett sexuell läggning.

– Jag tycker att det är självklart att man ska få älska vem man vill. Men när Malin tog upp det tänkte jag på att det inte är så självklart överallt, säger hon.

Foto: Andreas HylthénArezu Yusfi har egna erfarenheter av hur olika män och kvinnor behandlas i hennes hemland Afghanistan jämfört med i Sverige. Det vill hon ändra på.

– Alla ska ha det lika, det ska inte finnas några skillnader, säger hon och visar affischen hon har gjort med Tamana Miran föreställande en gammaldags våg där en man och en kvinna står i varsin skål som väger lika mycket.

Deras bordsgrannar, Nabil Akl och Rahmat Karmi, har fått ordning på underlaget till redovisningen och kan berätta att de har arbetat med att »skriva vad man tycker och rita vad man tycker«. Att det blev en affisch mot rökning var ett enkelt val.

– Vi tycker att det är viktigt att folk slutar röka. Man slösar massor av pengar och det är ohälsosamt, även för folk runt omkring, säger Nabil Akl.

ur Lärarförbundets Magasin