Läs senare

Tydligare krav på ledarskap i nya råd

Skolverkets nya allmänna råd för fritidshem ställer större ansvar på huvudmän och rektorer.
– Vi har sett brister i det pedagogiska ledarskapet, säger Bengt Thorngren, Skolverket.

30 apr 2014

Det är stor skillnad mellan Allmänna råden för fritidshem från 2007, och det nya förslaget, som nu är ute på remiss och beslutas till sommaren. Begrepp har ändrats, ny skollag och läroplan ska följas, och det finns tydligare målgrupper för varje kapitel: två riktar sig till skolledare och huvudmän och två till personal i verksamheten. 

– Fritidshemmet har ofta kommit i andra hand i skolans organisation och i huvudmannens och rektorns prioriteringar. På många håll behöver rektorn bli mer förtrogen med fritidshemmets uppdrag, säger Bengt Thorngren, som har skrivit förslaget.

I det första kapitlet ges råd kring förutsättningar för arbete i fritidshemmet, och där kommenteras frågan om ändamålsenliga lokaler och barngruppernas storlek. Det finns inget förslag på tak för barngrupper, men huvudmannens och rektorns ansvar framgår tydligare. Ny är även följande formulering: ”Gruppstorleken är mer avgörande för den pedagogiska kvaliteten än personaltätheten”.

Det är bra att stycket om gruppstorlekar har utvecklats, anser Lärarförbundet i en första kommentar till förslaget. 

– Men här tycker vi att det finns mer att göra. Det finns behov av ännu tydligare riktlinjer kring hur stora grupper får vara på huvudmannanivå, säger Jonas Arnell, utredare på Lärarförbundet med ansvar för fritidshemsfrågor, som nu tar fram underlag för remissvar till Skolverket.

Begrepp som omsorg och fritid har fått minskat utrymme, mer handlar om lärande, undervisning och måluppfyllelse, eftersom fritidshemmet i den nya lagstiftningen fått en tydligare koppling till de obligatoriska skolformerna. Men enligt Bengt Thorngren innebär det inte att fritidshemmets särart går förlorad i en förskjutning mot de nya begreppen i skollagen.

– Det finns ingen sådan avsikt. Vi har till exempel skrivit att lärandet kan ske i lek och i vardagliga situationer, och att både lärande och undervisning kan tolkas väldigt brett i det här perspektivet.

I det nya förslaget ägnas ett avsnitt åt fritidshemmets kommunikation med hemmet.

– Det är angeläget att föräldrarna inte bara får information om de aktiviteter som är på gång, utan också fritidshemmets syfte och mål. Då kan de förstå vad de kan förvänta sig och vilket värde fritids har för elevens utveckling.

De nya allmänna råden är generellt sett mer formellt skrivna, med fler hänvisningar till lagtexter. Det beror på att det finns tydligare riktlinjer kring hur allmänna råd ska skrivas och det ger samtidigt en större tyngd åt formuleringarna, enligt Bengt Thorngren. Han poängterar att de nya råden baseras på granskningar, utvärderingar  och behovsinventering av fritidshemmens verksamhet runt om i landet, som både Skolverket och Skolinspektionen har gjort. Råden är inte heltäckande för fritidshemmets uppdrag, utan ska förtydliga författningarna där det anses nödvändigt.

Skolverket kommer även att komplettera de nya allmänna råden med ”Bruk”, ett verktyg för självskattning av kvaliteten och ett stöd i det systematiska kvalitetsarbetet, samt eventuellt ytterligare stödmaterial riktat till fritidshemmet.

ur Lärarförbundets Magasin