Läs senare

Undervisning in på huden

ReportageOrgandebatt, kroppsavmålning och matföredrag. På Harbo skola är undervisningen på temat kroppen både ämnes- och ålders­integrerad. Satsningen har fått oväntat positiva effekter.

23 maj 2019
Sofia Flink och Tove Holling upplever många fördelar i att arbeta tillsammans över ålders-och ämnesgränser. Det handlar inte minst om möjligheter till kollegialt lärande och sambedömning.
Foto: Emma Henriksson

Klockan har slagit tolv och det är dags för organdebatt på Harbo skola. Längst bak i klassrummet står en stor prototyp av en mänsklig överkropp i genomskärning. Nedanför ligger ljusblå tarmar och en mörkröd lever, i konstgjord form, utslängda. Under det prydligt uppsatta veckoschemat ligger flera pusselbitar med kroppsvävnad.

Att arbeta ihop gör jobbet mycket roligare och mer varierat.

De senaste veckorna har eleverna i både årskurs fem och sex arbetat med tema kroppen. Nu ska de tävla i argumentation. Ämnet för debatten är vilket organ som är viktigast: levern, lungorna, tarmarna, huden, magsäcken eller njurarna? Alla elever i femman har tilldelats var sitt organ och gjort research. Nu får de hjälp av var sin sjätteklassare att slipa argumenten. Klassrummet fylls av ett lågmält sorl när eleverna lägger upp sin strategi.

– Ett tips till sexorna är att kolla upp vad femmorna har för fakta. Kom också ihåg att anteckna när ni kommer på nya argument under debatten, uppmanar läraren Sofia Flink framme vid tavlan.

Hon bryter snart förberedelserna och eleverna sätter sig runt ett ovalt långbord längst ned i klassrummet. Det är dags. William Gustafsson rättar till kepsen med palmmotiv och tar en sista titt på pappret med sina anteckningar. Alla är knäpptysta.

Foto: Emma Henriksson

– Njurarna är viktiga för att kunna rena blodet från restprodukter. De motverkar att det blir för mycket blodfetter vilket kan orsaka stroke och hjärtinfarkt, säger han och får en uppmuntrande blick från sin parhäst Annalisa Löfstedt.

– Fast vi skulle inte leva utan magsäcken, den knådar det vi äter och gör att kroppen tar upp viktiga proteiner och vitaminer, kontrar klasskamraten Hampus Holst.

– Alla säger att deras organ är viktigast, men om vi inte hade huden skulle alla andra organ dö! Utan huden skulle det inte finnas något skydd mot bakterier och virus, argumenterar Alfons Lötberg.

Lärarna Sofia Flink och Tove Holling sitter vid sidan om, lyssnar uppmärksamt och för anteckningar.

– Ok, det är bra. Nu tar vi två minuter för tekniksnack. Tänk på att ni även kan gå in och ifrågasätta de andras argument, säger Sofia Flink.

Harbo är ett mindre samhälle med cirka 800 invånare i Heby kommun, norr om Uppsala. På skolan, en låg tegelbyggnad belägen i ett villaområde, går cirka 120 elever. Elevantalet gör att klasserna inte är så stora, i årskurs fem går exempelvis 15 elever. Lärarna arbetar ofta åldersintegrerat eftersom skolan är liten, exempelvis med planering och bedömning. De senaste tre veckorna har alla teoretiska lektioner i klass fem och sex ägnats åt temat kroppen. Ämnen som ingått har varit biologi, svenska, bild och idrott och hälsa. I årskurs fem har undervisningen varit mer inriktad på själva kroppen, medan årskurs sex fokuserat på relationer och sex och samlevnad. Utanför klassrummet, i korridorerna, sitter färgglada teckningar på avritade kroppar upphängda. Det är eleverna som ritat av varandra på stora papper, klippt ut och färglagt.

Organen har varit i fokus i temaarbetet om kroppen.
Foto: Emma Henriksson

– På så sätt fick vi även in bilden i temat, säger Tove Holling, som är klasslärare för årskurs sex och undervisar i svenska, SO och bild. Hon har planerat temat tillsammans med Sofia Flink, som är klasslärare för årskurs fem och undervisar i matematik och i NO-ämnena. De upplever att responsen har varit väldigt bra hos eleverna. Engagemanget har vuxit fram och det har varit högre koncentration än vanligt, särskilt bland de yngre eleverna. Under temaveckorna har skolsköterskan och läraren i idrott och hälsa haft föreläsningar om mat och om varför det är viktigt att röra på sig.

– Bara det att 29 elever suttit still och antecknat under föreläsningarna. De har hållit reda på sina mappar och verkligen tränat på att ta eget ansvar, säger Sofia Flink.

Tillbaka i klassrummet börjar lektionen gå mot sitt slut, och eleverna klämmer i med sina slutargument. Dagens moment med åldersintegrerad debatt är ny, för både eleverna och lärarna. Enligt läroplanen i biologi ska eleverna i årskurs fem lära sig om kroppens organ. Det kombineras med att sexorna får öva på sin argumentationsteknik.

Tove Holling och Sofia Flink uppmanar eleverna att göra en snabb utvärdering, genom att fylla i en lapp om vad de tyckte om uppgiften och vilket organ som vann debatten. Alfons Lötberg, som går i femman, tycker att arbetsuppgiften var rolig. Han hade tagit reda på så mycket som möjligt om huden innan.

– Det är bra att jobba med sexorna och få hjälp så att man kan argumentera bättre. Min strategi var att spara mina bästa argument till början och slutet.

– Han skötte sig jättebra och kom ihåg vad han skulle säga. Det viktigaste när man debatterar är att vara bestämd i det man säger, att låta övertygande och ha bra fakta, kommenterar hans coach Ebba Larsson.

Sofia Flink.
Foto: Emma Henriksson

Denice Ekengård, som går i årskurs fem, tyckte att det bästa var att alla tog det seriöst. Hon tycker att det blir bättre koncentration i klassrummet när de arbetar tillsammans med årskurs sex, lugnare och mindre stök, vilket gör att man lär sig mer.

– Jag skulle gärna vilja att vi hade lektioner tillsammans oftare. Det gör också att vi lär känna varandra bättre och det känns skönt inför när vi ska börja högstadiet, säger Denice Ekengård.

Att arbeta tillsammans och ämnesintegrerat i temablock kräver mycket planering. Utmaningen, enligt Sofia Flink, är att få ihop det rent schematekniskt och organisatoriskt.  Samtidigt finns många vinster, inte minst i form av kollegialt lärande och sambedömning.

– Jag har lärt mig mycket av Sofias undervisningsmetoder, hur man varierar olika moment för att göra undervisningen roligare. Det kan exempelvis handla om att bryta upp gruppen och arbeta i bikupor. Jag jobbar nog mer traditionellt själv, säger Tove Holling.

Hon tycker också att det är fint att kunna bolla idéer kring planering och lektionsupplägg. En annan aspekt är att de kan diskutera elevernas insatser vid gemensamma lektionsmoment.

– Vi kan se olika kvaliteter hos eleverna utifrån våra ämnen, de kan vara bra på skilda saker, säger Tove Holling.

Under temaarbetet har eleverna bland annat fått skriva en text om vikten att äta bra och röra sig. Lärarna har sedan sambedömt texterna utifrån sina ämnesområden. Tove Holling med fokus på svenskan och argumentationen, medan Sofia Flink har tittat mer på faktainnehållet och biologiska kunskaper om organ och vad som händer i kroppen.

Organdebatten är slut. Lärarna Tove Holling och Sofia Flink sammanfattar och uppmanar eleverna att rösta på vilken kroppsdel de tyckte vann.
Foto: Emma Henriksson

– Att arbeta ihop gör jobbet mycket roligare och mer varierat. Två hjärnor tänker bättre än en, säger Sofia Flink.

De två lärarna ser även många fördelar med att arbeta åldersintegrerat och blanda eleverna i klasserna.

– Det finns flera femmor som har det lite kämpigt i skolan. Sexorna däremot är ett tryggt och stadigt gäng och kan vara förebilder. I det mötet är det många femmor som har växt, de vill visa vad de går för, säger Sofia Flink.

I början av temat var några av sexorna skeptiska. Det handlade mest om att de inte ville bli sinkande av att samarbeta med yngre elever som kan mindre.

– Men sedan har vi sett att de tycker att det är roligt att förmedla kunskap. Det kan också vara bra att träna på. Det var det mest fascinerande under den här debatten, vi parade ihop eleverna så att vissa av femmorna kunde få draghjälp och det fungerade, säger Tove Holling.

Det går mot eftermiddag på Harbo skola och dagens pass på temat kroppen är över. Men frågan hänger i luften, vilket organ vann debatten? Huden! svarar de flesta av eleverna, för utan den skulle inte resten av organen överleva.

Hur gick det att debattera över klassgränserna?

Therese Back, 12 år, årskurs sex:
– Det var kul att hjälpa till och jag lärde mig nya saker om tarmens funktion. Jag tycker det är bra att jobba tillsammans med femmorna. Man kan komplettera varandra.

William Gustafsson, 11 år, årskurs fem:
– Det var bra att bli coachad. Min sexa hade kunnat hjälpa mig med motargument om jag blivit kritiserad. Dessutom lärde jag mig nya saker, exempelvis om huden och njurarna.

Alice Bäckström, 12 år, årskurs sex:
– Det gick bra fram tills våra argument tog slut. Jag tyckte det var lite svårt att hjälpa till och argumentera för levern i slutet, eftersom jag blev övertygad om att huden var bäst.

Hampus Holst, 11 år, årskurs fem:
– Det var roligt för att jag fick svar på många frågor som jag inte visste innan. Dessutom var det bra med sexorna som kunde hjälpa med argumenten.

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com