Läs senare

Undervisning på engelska mer invecklat än utvecklande

Undervisning på engelska är populärt. Hittills tycks dock största vinsten vara insikt om språkets betydelse snarare än språklig utveckling. Genom sin forskning hoppas Maria Lim Falk förändra utgångsläget och förväntningarna hos både lärare och elever.

02 apr 2009

Att erbjuda undervisning på engelska är ett konkurrenskraftigt sätt för skolor att profi lera sig. Både barn och föräldrar inser vilka möjligheter som öppnas för den som smidigt behärskar ett andraspråk. Även många lärare attraheras av utmaningen att förmedla sin kunskap på ett nytt sätt. Maria Lim Falk, forskare vid institutet för nordiska språk vid Stockholms universitet, har undersökt om undervisningsformen är lika god som tanken. I slutet av förra året presenterade hon sina slutsatser i avhandlingen Svenska i engelskspråkig skolmiljö. Huvudintresset var att undersöka hur engelskspråkig undervisning i Sverige, så kallad sprint, påverkar gymnasieelevers förmåga att kommunicera kring ämnen och deras språkutveckling i svenska.

Under tre års tid har hon följt lärare och elever i två naturvetarklasser, en engelskspråkig och en svenskspråkig, i samma skola. I den ena klassen erbjöds ungefär hälften av undervisningen på engelska, vilket i detta fall omfattar ämnena fysik, matematik, kemi, historia, samhällskunskap, engelska samt till viss del biologi. För att skapa en så allsidig bild som möjligt har Maria Lim Falk tittat på samspelet mellan lärare och elever, lyssnat och intervjuat samt ägnat otaliga timmar åt att analysera texter som eleverna skrivit.

Arbetet visar att såväl skolledning som lärare underskattar utmaningarna med engelskspråkig undervisning på flera sätt:

– Skolor inför sprint alltför lättvindigt, utan vare sig krav eller särskilda planer för hur satsningarna ska planeras och genomföras.

Oftast saknas också mätbara mål – och därmed möjlighet att utvärdera undervisningsformen – samt insikt i den problematik som uppstår när ämneslärare ska undervisa på ett främmande språk. Att engelska är ett språk som varken lärare eller elever behärskar fullt ut, blir en oväntad överraskning först då det ska användas i praktiken, erfar Maria Lim Falk.

– Många överskattar sin förmåga att ut trycka sig på engelska. Att använda engelska i vardagliga sammanhang är en sak. Att däremot använda engelska i specialiserade sammanhang såsom undervisningen i skolan är en helt annan femma. Det ställer oerhört höga krav på både lärare och elever.

Lärarna behöver ha en hög kompetens i engelska, naturligtvis ämneskompetens och dessutom en stor kunskap om relationen mellan språk och lärande och mer specifi kt om undervisning på ett andraspråk. Och eleverna behöver ha en betydligt högre kompetens i engelska än de har efter endast engelskundervisningen i grundskolan, kon staterar hon.

Intervjuer med ämneslärarna som undervisar på engelska visade att de fl esta såg sitt arbete som en rolig och spännande utmaning till en början, men att fl era av dem snabbt insåg att uppgiften var svår are än de trott. Efter en tid upplevde ämneslärarna engelskan som ett hinder för att förmedla kunskap, oavsett om det gällde kemi, biologi eller historia.

– Varje skolämne omfattar ett nytt ordförråd. Risken är stor att kunskaper från grundskolan går förlorad om eleverna inte får hjälp att koppla samman den kunskap de har fått på svenska med den nya kunskapen som de får på engelska, förklarar Maria Lim Falk.

Studien visar också att lärarnas språkliga kompetens i engelska varierar, vilket gör att de använder olika strategier för att hantera undervisningssituationen. En lärare med svenska som modersmål kan skriva talmanus för att slippa svara på frågor och därmed improvisera. Manuset övas in och hålls som föreläsningar i monologform, varpå eleverna får arbeta självständigt eller i grupp med frågor. I dessa fall undviker även eleverna att prata och fråga på engelska. Generellt sett pratar läraren mest, medan eleverna sitter mer passiva i engelskspråkiga klasser.

Sprintelevernas allmänsvenska är inte sämre än i jämförelseklassen. Däremot utvecklas inte den svenska som berör de olika ämnena lika väl. Eleverna har även svårt att uttrycka sig exakt i texter om kemi, fysik och historia. Trots att de undervisas på engelska väljer de att använda svenska i både tal och skrift när de kan.

– Som en följd av bristande kompetens i engelska hos både lärare och elever, blir det ofta väldigt tyst i de här klassrummen, berättar Maria Lim Falk. Det ger visserligen eleverna lugn och ro att lära men tyder samtidigt på djup koncentration. Lärarna har också svårare att avläsa om sprintelev – er har förstått. Elevernas kroppsspråk är otydligare, helt enkelt för de inte alltid fattar att de inte fattat. Språket de väljer för att förklara, avslöjar dem: när de har förstått förklarar de med egna ord på svenska. Vill de mörka att de inte förstått härmar de lärarens engelska formuleringar eller pratar på engelska.

Betygsmässigt presterar trots allt de fl esta sprintelever över genomsnittet. Det kan bero på att de som väljer engelsk profil  ofta är högpresterande och har bra stöd hemifrån. Men samtidigt jobbar de hårdare än andra för sin kunskap. Största vinsten är att de inser språkets stora betydelse för att förstå och att de får en positiv syn på sin förmåga att göra sig förstådda.

– En del av bristerna med engelskspråkig undervisning är svåra att se och undersöka. Nästa steg är att ta fram verktyg som förbättrar. För att få fortsätta måste denna undervisningsform ge ett bättre eller åtminstone bra resultat, vilket kan uppnås med ganska små medel!

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com