Läs senare

»Unga är pragmatiska matvagabonder«

Ny kunskap. Frukostlektionerna har gjort nytta. Gröt är en ”hit” bland unga som nyss flyttat hemifrån. Det och mycket annat har hem- och konsumentkunskaps- läraren Ann Parinder sett i sin avhandling om ungas matval.

20 mar 2013

Foto: Johan Wingborg/GUPimpad gröt, gärna ekologiskt och så den mat kompisarna gillar. Det är några av de ungas matval i den första bostaden. Ann Parinder, doktor vid Göteborgs universitet, ville undersöka den omtumlande perioden när unga flyttar hemifrån. Vilka värderingar ligger bakom deras matköp?
– Det är en period när man verkligen omvärderar och värderar det man bär med sig hemifrån. Man påverkas mycket och grundlägger vanor som kanske kommer hänga med sen, säger Ann Parinder.

Hon följde 51 ungdomar i upp till tre år mellan 16 och 24 år som var studiemotiverade och intresserade av miljö eller internationella frågor. De flesta läste på gymnasiet och vissa jobbade extra. Resultatet var delvis förvånande. Unga bryr sig om hälsa, vet vad som är nyttigt, men får inga skuldkänslor om de struntar i det.

– De har en normativ bild av hur de helst skulle vilja ha det, som är i linje med näringsrekommendation­erna som lärs ut i hem- och konsumentkunskapen. Men sedan är det en diskrepans mellan intentionen och det man gör. Spännande var att de inte alls hade dåligt samvete när de inte fick till intentionen. Helt underbart.

Skolan tycks ha gjort ett bra jobb när det gäller att lära ut vilken mat som är nyttig, tallriksmodellen och normen att inte slänga. Däremot vet unga inte vad mat kostar. Ungdomarna reagerade starkt på ekonomin. De hade inte ett helhetsgrepp på vad summan blir varje månad i ett hushåll. Att köpa mat blev ett stålbad jämfört med hemma hos föräldrarna där den bara funnits. Samtidigt var de beredda att lägga mycket av sina pengar på att gå på café och restaurang.

Att handla i mataffären visade sig i början vara en tidsödande men också lustfylld process.

– De gillade att handla mat och att gå runt länge.

I vanliga fall brukar man säga att ett köpval i affären tar sju sekunder, men de unga i studien reflekterade mycket mer över vad de skulle ”shoppa” för mat. Fast med tiden blev besluten snabbare och gick mer på rutin.

När det gäller värderingar tycks de unga både kräsna och villiga att äta allt. Ann Parinder ser ett ideal att vara öppen för förändring när det gäller mat, att utsätta sig för att äta nya saker, även sådant man inte tycker om. Man vill vara en person som kan äta allt. Samtidigt har många i praktiken mycket starka smakpreferenser. Ett exempel i studien är en person som tränar att äta avokado, liksom att dricka kaffe, kanske som en sorts vuxenmarkör.

– Matval är starkt förknippat med identitet, säger Ann Parinder.

Vad kompisarna äter och tycker om påverkar starkt vad de unga väljer. De skulle dock aldrig få för sig att säga åt sina vänner vad de bör äta. Däremot kan de klaga på familjen.

Hälsa vägde tyngre än miljöskäl i studien. Ungdomarna var miljö- och klimatmedvetna, men de handlade framför allt enstaka ekovaror och tänkte mindre på transporter, råvaruval och andra klimatsamband. Det kändes bra att ha en ekologisk mjölk, eller några ekomorötter, i kylen även om de kostade lite mer. Det gav en positiv känsla av att vara en ”god” konsument. Ungdomarna uppgav att de ville köpa mer ekologiskt, men det kostade för mycket. Alla trodde att de nog skulle köpa mer miljömärkta varor när de blev äldre och tjänade mer, också eftersom de trodde att klimatfrågan kräver ett ökat ansvarstagande framöver. Ungdomarna åt i praktiken mycket miljövänligt eftersom de åt mindre kött och fisk än de flesta andra svenskar, av ekonomiska skäl. Men det var inget som ungdomarna själva såg som någon miljöinsats, enligt Ann Parinder. De hade också svårt att se flera etiska perspektiv samtidigt. Såg de på en varas hälsovärde var det svårt att också titta på miljöaspekten.

Matvalen tycks styras av många olika aspekter som i vilket sammanhang personen var, med vem eller vilka, ekonomin och etiska ställningstaganden kring hälsa och miljö. Flexibiliteten i matval gör att Ann Parinder talar om de unga som en sorts ”pragmatiska matvagabonder” vars värderingar är relativa och flexibla.

– De rör sig ut och in beroende på vilken tid det är och med vem. Man kan vara vegetarian ett tag, sedan ”flexitarian”, eller äta lite kött hos en släkting på grund av det sociala trycket. Det är ingen stor sak för dem, säger Ann Parinder.

Ungdomarna i studien fick ta kort på vad de åt hemma och samtalade om bilderna med Ann Parinder. På bilderna var det mycket mat, en del bakverk, och ofta gröt som var uppiffad med olika tillbehör.

– De har fått mycket frukostlektioner i skolan – ett bra verktyg. Det var förvånande hur mycket gröt det var på bilderna. Och de var duktiga på att få till den så att den blev extra god, säger Ann Parinder.

Ungdomarna hade även bra koll på olika hjälpmedel i köket och gott självförtroende när det gällde att laga mat. Även om de inte kunde laga en rätt trodde de sig kunna genomföra det mesta med ett recept. De testade sig fram och repeterade. Att kunna recept utantill var också något eftersträvansvärt och ungdom­arna visste vilka kompisar som var duktiga. Flera samlade på recept och var nyfikna på nya rätter. Vad många saknade kunskap om var hur man hanterar baljväxter. Och någon kunde inte ens koka ris.

De utmaningar Ann Parinder ser för ämnet hem- och konsumentkunskap utifrån studien är att förbereda unga för att tänka på matvalen ur ett miljöperspektiv som är vidare än om varan har ett ekomärke eller ej. När de unga gick ut och åt färdiglagade rätter på café och restaurang, vilket många var beredda att lägga mycket av sina pengar på, tycktes de inte tänka på miljöaspekter överhuvudtaget. Ann Parinder drar också slutsatsen att grötlektionerna i skolan varit bra, men att man kanske inte behöver baka så mycket kakor, för det gör de flesta ändå på fritiden. I stället borde skolan satsa på vegetarisk matlagning. Unga har ofta inte råd att äta så mycket kött och fisk som äldre personer och behöver verktyg för att laga billig (och miljövänlig) kost.

Hon tror att hem- och konsumentkunskapen har stor betydelse för att förbereda flytten till egen bostad.

– Barn och unga lagar inte mycket mat hemma generellt, de hjälper mera till. Enligt den nya kursplanen ska unga själva välja råvaror och recept, det finns en poäng i det.

Läs mer:

Avhandlingen ”Ungdomars matval – erfarenheter, visioner och miljöargument i eget hushåll”, Göteborgs universitet. gu.se

Fotnot:

Så kallade semivegetarianer/flexitarianer äter främst vegetarisk mat, med enstaka inslag av fisk, skaldjur och kyckling. Vissa äter även kött vid ett fåtal tillfällen. 

Källa: Wikipedia

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com