Läs senare

Unga kockar kan allt om mat

Matlagning är hippare än någonsin. När elever får välja fritt i Kvarnbergsskolan i Huddinge står kokkonster högt i kurs, främst bland killar. Det är också de som tidigt drömmer om att bli kockar.

07 mar 2010

Bang! Bang! Bang! Rytmiska slag av kastruller plattbankar kycklingfiléer mot skärbrädor. Sexton åttor, med kockmössor och randiga förkläden, lagar mat med franska förtecken. Under två timmar ska de från grunden tillreda, servera och äta ostpanerad kyckling med ratatouille och ris. Temat är mat från främmande länder och ett par lektioner tillägnas Frankrike. Förra veckan serverades Quiche Lorraine, eller skink- och ostpaj som det heter på ren svenska.
Färggranna grönsaker till ratatouillen hackas och skärs. Ris och vatten mäts upp. Ost rivs. Grytor och stekpannor värms på spisen. Genomgången inför lektionen var kort, hem- och konsumentkunskapsläraren Anita Strömstedt talade om vad de skulle göra, och utmanade med några snabba frågor om Frankrike: När var franska revolutionen? Vilka var slagorden?
– Hur var det nu man skulle … börjar någon.
– Läs receptet! säger Anita Strömstedt.
Eleven muttrar lite men nöjer sig med det. Här är de vana vid att jobba självständigt.
– Dela fillen på mitten, läser en tjej och möts av ett skratt från kompisen.
– Fillen! Filén ska det väl vara va?
Hur som helst, den utbankade ”fillen” delas på mitten och sedan ska den doppas i ägg. Det borde gå bra att pensla på ägget, då blir det inte lika slaskigt kommer någon på. Är osten riven?
– Ja, det har jag gjort. Värm stekpannan så fixar jag grytan med grönsaksröra.
I pannan åker en del olivolja, för att det är nyttigare, men även en klick smör, noterar jag. Varför det?
– Färgen blir finare om man har i smör, mer gyllenbrun, förklarar eleven Hanna Eriksson.
– Man ser inte hur varm oljan är men lägger man i en klick smör och väntar tills det tystnar och får lite färg, då ser man när det är stekklart, förtydligar Anita Strömstedt.
Hon går runt och ger stektips. Att lära sig vilken värme man ska ha på plattorna är knivigt, det tar lång tid.
– Kom ihåg, först högsta värme, sedan drar ni ner, säger hon. Och ju mer ni lägger i pannan, desto högre värme.
Åttorna jobbar självständigt och självsäkert. För sin ålder är de ovanligt avancerade kockar. Å andra sidan är det är just det som är meningen.

Högstadieskolan Kvarnbergsskolan i Huddinge utanför Stockholm är en av Sveriges största skolor. För tillfället finns det nio paralleller i de olika åren och som mest har det varit tretton.
Något som lockar många till skolan är att den erbjuder hela tretton profilinriktningar under det som kallas fritt val. Inom profilämnet kan eleverna utveckla sina kunskaper inom något de är intresserade av – eller som de vill satsa på i framtiden. Under de tre år som eleverna går i Kvarnbergsskolan har de ett 120-minuterspass i profilen, en gång i veckan.
De sexton eleverna som befinner sig
i salen och lagar franskt för fulla muggar, gör det inom profilen ”Allt om mat”. Sedan ett och ett halvt år tillbaka har de haft lektioner i ämnet. Förutom att de lär sig matlagningens grunder i varmkök och kallkök, studerar de matkultur, både svenska mattraditioner och mat från andra länder. Samtidigt lär de sig dukning, servering och mat och hälsa.

Sebastian Engström, i full färd med att steka grönsaker, valde profilen eftersom han tycker att det är så kul med matlagning. Han lagar ofta mat hemma, ibland till hela familjen. Mamma och pappa gillar också matlagning men de hinner aldrig.
– All mat som vi gör här är god. Det man inte gillar i vanliga fall är alltid gott när man gör det här, konstaterar han.
Matintresset gör också att han gillar matlagningsprogram på teve. Favoriten är skådespelaren Per Moberg i programmet ”Vad blir det för mat?”.
– Han är kul att titta på, säger han.

Inget ont om Per Moberg. Men att vara med på åttornas lektion har ett minst lika stort underhållningsvärde. Lusten och glädjen smittar av sig, roliga kommentarer haglar. Att laga mat är socialt och en gemenskap bildas. Och det går bra att prata samtidigt. Ämnena går in i varandra, skateboardåkning, datorspel, hutlösa coca-cola priser i spelhallar ”man får tre på Konsum för samma pris”. De munhuggs även en hel del.
Sofia Hellgren Lorén berättar om när en kompis glömde lägga ordentligt med fett i pannan och brände peppar och andra kryddor.
– En slags peppargas spred sig i rummet, det gick inte att andas. Vi fick springa ut allihop, påstår hon.

Matprofilen föddes för fyra år sedan. Rektorn frågade Anita Strömstedt om hon kunde tänka sig att ansvara för och utforma en profil inom hem- och konsumentkunskap. Det kunde hon. Efter att ha gjort en del efterforskningar, bland annat genom att prata med utbildade kockar och lärare på restaurangutbildningen, presenterade hon sin idé.
Tanken är att eleverna i ”Allt om mat”-profilen ska ha ett försprång om de vill söka till restaurangutbildningen efter högstadiet.
Profilen är populär. Enligt Anita Strömstedt har den fått många att söka till Kvarnbergsskolan.
– Jag har ju förstått att vi är speciella. Många av mina kompisar som inte går här frågar massor om vad vi gör. De tycker att det låter spännande, berättar Sofia Hellgren Lorén.
Men konkurrensen om de 16 platserna är hård. Förra året var det 56 sökande, inför nästa läsår är det 32. Anita Strömstedt intervjuar alla de sökande sexorna och de får samtidigt göra ett
praktisk test. Hon kollar samarbetsförmågan, om de kan läsa recept och varför de har valt profilen, hur stort
intresset är. Sedan har hon också en prioriteringslista, elever i upptagningsområden måste gå i första hand.
I salen räknar jag till tolv killar och fyra tjejer. Frågan om vad det är som gör att profilen lockar främst
pojkar är svår att svara på tyckernAnita Strömstedt. Det kan bero just på alla matlagningsprogram på teve.
– Främst är det killarna som tidigt drömmer om att bli kockar, säger hon.
Matlagning – och även bakning – är mer inne än någonsin. De mest kända och största karaktärerna inom matteve är män och de ses som förebilder.
– Själv gillar jag också ”den nakne kocken” Jamie Oliver och Per Moberg, säger Anita Strömstedt.
 
En av de som vet bestämt att han ska bli kock är Robin Gustafsson. En av hans uppgifter för dagen är att panera. Efter att ha penslat med ägg och doppat i mjöl, ska han vända filén i den rivna osten. Han ser lite lätt konfunderad ut.
– Ärligt talat fattar jag inte hur det här ska funka, att inte osten ska fastna i pannan …
Han rycker på axlarna.
– Men det fungerar säkert, det brukar det göra.
Just det här är så kul med matlagning, utmaningen och känslan av att lyckas.
Robin Gustafsson lagar även han ofta mat hemma. Favoriträtten är färsk pasta med kräftstjärtar i en sås av crème fraiche och vitt vin.
– Jättegott och rätt enkelt att göra.
Bakning är Calle Thungströms grej. Intresset vaknade redan när han gick i femman och hade hem- och konsumentkunskap.
– Jag tycket det var jättekul, det var därför jag valde den här profilen. Jag funderade även på design och media, berättar han.
De flesta har, precis som Calle, valt profilen för att de vill hålla på med och lära sig mer om det som de är intresserade av. Andra är mer målmedvetna.
– Prata med Gustav, killen där borta i linne. Jag trodde knappt mina öron när han sökte hit i sexan, säger Anita Strömstedt.

När Gustav Almgren intervjuades berättade han tvärsäkert att hans mål var att öppna en egen restaurang. Namnet på etablissemanget var redan givet: ”Stekoteket”. För att inte någon annan skulle få samma goda idé och hinna före, tog han redan vid tolv års ålder patent på det.
– Ja, mamma och pappa fick förstås hjälpa mig med papper och sådant. Men allt är klart. Jag ska bara bli arton, säger han.
Planen är utarbetad. Restaurangen ska servera kötträtter som hamburgare, stekar och sådant.
– Det ska inte vara så kallad ”fin” mat. En god köttbit, helt enkelt. Plankstek gillar jag, det ska det garanterat finnas på min restaurang, säger Gustav Almgren.
I profilen får de inte betyg men ett skrivet omdöme. Omdömet påverkar betyg i andra ämnen. Marianne Hansen är lärare i hem- och konsumentkunskap som obligatoriskt ämne. Hon säger att eleverna i ”Allt om mat”-profilen har ett stort försprång.
– Det är en fröjd att ha dem. De kan grunderna, de kan rutinerna, de arbetar självständigt, de är bättre på att samarbeta. Följaktligen ligger de också bättre till betygsmässigt, berättar hon.
Som bekant har flickor bättre betyg än pojkar i de flesta ämnen. Hem- och konsumentkunskapen är det ämne där glappet är som störst. I Kvarnbergsskolan skiljer de sig från mängden. Eftersom det är en övervägande del pojkar som valt profilen är de också de som ligger bäst till i ämnet hem- och konsumentkunskap.

Riset är kokt. Ratatouillen sprider härliga dofter. Kycklingfiléerna ligger frasigt gyllenbruna på tallrikarna. Det är dags att sätta sig ner och äta vid de fint dukade borden. Och det ser inte bara fint ut, det smakar bra också. Någon skulle ”klarat sig utan osten” som panering och tänker utesluta den när han ska laga rätten hemma.
Sist men inte minst väntar efterarbetet. Diskussionerna fortsätter. I en grupp kommer just det här med betyg upp.
– Vet ni att man inte alls behöver speciellt höga betyg för att komma in på hotell- och restauranglinjen, säger någon. Det räcker med godkänd i de flesta ämnen.
– Frågan är om det är så smart att gå den. Då kan man inte bli något annat än kock, om man ändrar sig sedan, funderar en annan.
– Jag behöver nog hellre läsa typ ekonomi, det har man större nytta av om man ska driva sin egen restaurang, säger Gustav Almgren.

Profilämnen på
Kvarbergsskolan

Allt om mat
Allmän profil
Vildmark
Naturvetenskap
Musik
Mode och design
Ishockey
Hantverk
Handboll
Drama/teater
Media och design
Dans
Bild och form

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com