Läs senare

Uppdrag: Nå elever med utländsk bakgrund

Lärandet på fritiden är särskilt viktigt för barn med invandrarbakgrund. Det är rön som lärare, skolledare och politiker bör ta till sig, anser Ylva Hofvander Trulsson, som nyligen disputerat med en avhandling om föräldrar med utländsk bakgrund och deras inverkan på barnens musikaliska lärande.

15 dec 2010
Uppdrag: Nå elever med utländsk bakgrund
Lasse Skarbovik

Orsakerna till den sneda rekryteringen till kulturskolorna har inte uppmärksammats mycket tidigare. Men när forskaren Ylva Hofvander Trulsson vid Musikhögskolan i Malmö lyfte fram frågan lät reaktionerna inte vänta på sig. I en studie 2004, som var hennes D-uppsats, konstaterade hon att bara en av tio elever på kulturskolan hade invandrarbakgrund. I Malmö hade då mer än fyra av tio elever invandrarbakgrund (andelen har sedan dess ökat till fem av tio).
De flesta kulturskolor har långa köer till sina verksamheter, vilket sannolikt varit en anledning till att intresset för att leta efter nya elevgrupper varit litet. Kulturskolors traditioner och förväntningar kan också spela en roll för att rekryteringen är sned.

– Det har varit en slumrande fråga. Men vi har vetat länge att de konstnärliga utbildningarna har svårt att nå barn med utländsk bakgrund, säger Ylva Hofvander Trulsson.

Rekryteringen är ännu skevare om man ser på föräldrarnas inkomst. Höginkomsttagarna är överrepresenterade oavsett kulturell bakgrund.

Studien av rekryteringen till kulturskolan har haft stor betydelse. Slutsatserna var anledningen till att Musikhögskolan startade Kompetenscentrum för interkulturell kultur- och konstutbildning, KIKK, en idébank för dem som är intresserade av musik och mångfaldsfrågor. Efter studien fortsatte Ylva Hofvander Trulsson sin forskning med att studera hur föräldrar med invandrarbakgrund ser på musikundervisning och vilken betydelse det har för barnens musikaliska lärande.

– I dag väljer en del föräldrar bort kulturskolan för att det är för långa köer, stora grupper eller kort om tid. I min studie var det många som valt dyrare alternativ med längre lektioner för att ge barnen en bra musikutbildning.

I studien visade det sig att föräldrarna hade en akademisk examen från hemlandet eller från Sverige, men att många av dem har gjort en klassresa nedåt. Som kompensation väljer de att satsa på sina barn och försöker ge dem nycklar till integration och etablering. Musiken har ett högt bildningsvärde för dem och de engagerar sig hårt för att barnen ska få bästa tänkbara musikundervisning. Konstnärlighet ingår i deras bildningsideal.

– Fritidslärandet ska kompensera det som barnen inte får i skolan. Stort engagemang, kärlek och oro för framtiden driver dessa föräldrar att ge allt, säger Ylva Hofvander Trulsson.

Kulturskolan är en fantastisk verksamhet, framhåller hon, som skulle kunna spela en viktig roll för de barn som inte har denna uppbackning hemifrån. Men det behövs förebilder som visar vägen. Lärarna på kulturskolan tar väl hand om de invandrarelever som sökt sig dit men frågan är hur fler ska lockas att börja där. Kulturskolan borde vara mer flexibel i mötet med barn med olika behov och ambitioner.

– I dag finns en ambition att göra mycket för att bredda rekryteringen. Problemet uppstår när mångfaldsprojekten har försvunnit efter ett tag.

Hon anser att projekten borde dokumenteras bättre så att kunskaperna och analyserna blir samlade.

– Jag tror att något håller på att hända med attityderna. Många jobbar för ökad mångfald nu och det känns positivt, säger Ylva Hofvander Trulsson. 
Ylva Hofvander Trulsson är utbildad flöjtlärare vid Musikhögskolan i Malmö. Hon började i forskarskolan där 2005 och är nu fil dr i musikpedagogik.

Hennes avhandling las fram vid Malmö högskola i september och heter Musikaliskt lärande som social konstruktion. Musikens och ursprungets betydelse för föräldrar med utländsk bakgrund.

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com