Ingår i temat
Behörighetsgapet
Läs senare

Utbilda bort lärarbristen? Glöm det!

BehörighetsgapetVar tredje lärare saknar legitimation. Och värre kommer det att bli.
– Att lösa lärarbristen med att expandera lärarutbildningen är helt enkelt inte möjligt, säger Fredrik Svensson, utredare på UKÄ, Universitetskanslersämbetet.

04 sep 2019
Utbilda bort lärarbristen? Glöm det!
Högst och lägst andel behöriga lärare. Avser heltidstjänster i grundskolan och andel behöriga lärare i minst ett ämne.
Källa: Skolverket Illustration: Jens Magnusson

År 2025 kommer det att saknas 65 000 lärare i grundskolan. Och antalet behöriga lärare är det lägsta sedan legitimationskravet infördes. På grundskolan har 70,5 procent behörighet i minst ett ämne läsåret 2018/2019, enligt färska siffror från Skolverket. Det kan jämföras med 71,4 procent året innan.

De kommunala skolorna har fler lärare med legitimation än på friskolorna, 71,5 procent mot 63,1 procent. Skolverkets statistik visar också att antalet behöriga lärare minskar i 179 av Sveriges 290 kommuner.

– Att behörigheten minskar i grundskolan från en redan låg nivå är allvarligt. Lärarbristen är en ödesfråga som alla med ansvar för den svenska skolan måste samlas kring. Därför efterlyser vi en nationell strategi för att säkra lärarförsörjningen, säger Peter Fredriksson, Skolverkets generaldirektör.

Personifierar man procentsatsen från Skolverket är det 22 533 heltidstjänster med behöriga lärare som fattas  i dag i grundskolan i Sverige.

Men skillnaderna mellan olika delar av Sverige och ämnen är enorma. Medan mer än varannan grundskollärare i Ljusnarsberg, Jokkmokk och Ragunda saknar behörighet har nästan nio av tio lärare i Storfors, Habo och Kalmar lärarlegitimation.

Högst är behörigheten i kärnämnena svenska, 81,6 procent, och matematik, 78,9 procent. Minst andel lärare med legitimation finns bland lärare i teknik och svenska som andraspråk – 49,8 procent respektive 51,9 procent.

Granskar man ämnesbehörigheten i kommuner ser det ännu sämre ut. I många kommuner saknas det behöriga lärare i flera ämnen.

Här är de vita fläckarna i behörighetssverige:

  • Franska. 60 kommuner saknar behörig lärare.
  • Spanska. 40 kommuner.
  • Tyska. 31 kommuner.
  • Hem- och konsumentkunskap. 21 kommuner.
  • Svenska som andraspråk. 8 kommuner.
  • Musik. 5 kommuner.
  • Slöjd. 1 kommun.

I några av kommunerna har lärarbristen gjort att man slutat erbjuda undervisning i vissa ämnen, främst moderna språk.

Färre behöriga lärare, fler avhopp från lärarutbildningarna och försämrade resultat har gjort att den svenska skolan länge kopplats ihop med ord som kris, fritt fall och olikvärdig.

Källa: Skolverket (avser heltidstjänster i grundskolan)

Men hur blev det så här? Hur kan antalet behöriga lärare minska, trots att det är fler än någonsin som börjar plugga på en lärarutbildning?

Tidningen Grundskolan har talat med flera forskare och experter. Något entydigt svar ger ingen av dem.

– Det har med många olika saker att göra. Demografiska faktorer, pensionsavgångar, migration och så har läraryrket tappat i status och attraktivitet de senaste 20–30 åren, säger Maria Jarl, forskare vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet.

En annan faktor är att statistiken blivit mycket bättre. Inte minst sedan lärarlegitimationerna infördes 2011, menar Maria Jarl:

– Systemet har bättre koll än tidigare. I och med de skärpta behörighetskraven ställs det högre krav på att anställa behöriga lärare.

Fredrik Svensson, utredare på UKÄ, Universitetskanslersämbetet, är inne på samma linje.

– Legitimationsreformen gjorde att lärarbristen blev väldigt tydlig. Tidigare löste skolorna det här utan att det blev så tydligt eftersom skillnaderna behörig och icke-behörig var mindre, säger Fredrik Svensson.

Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, och en flitig skoldebattör, menar att läraryrket har fått mycket större konkurrens.

– Massor av yrken har öppnats upp för kvinnor som tidigare sannolikt sökte sig till läraryrket. Vidare har högskolan byggts ut och det kräver personal. Min gissning är att många som tidigare undervisat på gymnasiet nu finns på högskolan medan de som tidigare hamnade som högstadielärare nu finns på gymnasiet.

Enligt prognoser från både Skolverket och SCB kommer lärarbristen att öka under överskådlig tid. 2035 beräknas bristen vara 79 000 om inget radikalt görs.

Många röster höjs för att en kraftigt utökad lärarutbildning ska lösa problemet.

Glöm det, menar Fredrik Svensson:

– Det behövs över 20 000 nybörjare på lärarutbildningarna varje år för att beta av den här bristen. Om man sätter det i relation till hur många personer det finns i de här åldrarna som går ut gymnasiet så upptäcker man att det är helt omöjligt.

Dessutom är bristen på kvalificerad personal lika stor i andra områden.

– Offentlig sektor i största allmänhet har svårt att få tag på folk. Vi pratar om brist på sjuksköterskor, socialsekreterare, poliser, officerare och så vidare.

Den konkurrensen ihop med skolans krisstämpel skrämmer bort många blivande lärare, tror Ulla-Karin Nordänger, professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet:

– Att man målat bilden av skolan med svarta penslar under en lång tid har säkert haft avgörande betydelse för rekryteringen och kanske också för hur verksamma lärare värderar sitt arbete och värderas av andra. Men bristen på lärare beror absolut inte på att de slutar eller byter jobb i högre omfattning än jämförbara yrken. Tvärtom stannar lärare längre än till exempel ingenjörer och socionomer.

Samtidigt som behörigheten för lärarna på grundskolan dalar infördes legitimationskrav också på fritidshem första juli.

Enligt Skolverkets statistik hade endast 26 procent av dem som har en tjänst som lärare i fritidshem/fritidspedagog legitimation i februari. Men det kommer att bli fler.

– Det finns ett flertal legitimationskrav som behandlas, säger Magnus Söderman, undervisningsråd på Skolverket.

En majoritet kommer dock att vara obehöriga. I 21 kommuner finns inte en enda som har lärarlegitimation på fritidshem. Och Skolverkets stati­stik visar att två av fem som är lärare på fritids helt saknar utbildning för arbete med barn.

I de fritidshem som helt saknar behöriga lärare kommer rektorn att vara ansvarig för verksamheten.

Trots bristen på legitimerad fritidspersonal välkomnas reformen av många, och även av Lärarförbundet.

– Det är ett jätteviktigt steg för att säkra kvaliteten på fritidshemmen. Fritids är en bortglömd verksamhet, men extremt viktig, som politikerna inte satsat tillräckligt på, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet.

LISTA: Här är kommunerna med störst – och minst lärarbrist – ämne för ämne

Mer ur temat Behörighetsgapet (5)

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com