Läs senare

Utbildningsdag om smak, fett och fusk

Rapport från hushållsvetare i Göteborg

av mikael
07 mar 2010
07 mar 2010

En oktoberdag i höstas var 120 medlemmar och gäster från Göteborgs Hemekonomer och föreningen Lärare i Hemkunskap samlade på Göteborgs universitet för en gemensam utbildningsdag.
Här följer några utdrag ur det sammandrag som Inger Samuelsson, sekreterare i Göteborgs Hemekonomer, har skrivit.
”Det metabola syndromet eller ”den dödliga kvartetten”; bukfetma, högt blodtryck, sämre blodfetts profil och glukosintolerans har betydelse visar forskning som Christina Berg docent i hushållsvetenskap berättade om. Det har skett en nedgång i dödligheten på grund av hjärt- kärlsjukdomar under perioden 1952–2006, men de är fortfarande den vanligaste dödsorsaken. En viss del av nedgången beror troligen på förändrade matvanor och bättre fettkvalité. Regelbunden fysisk aktivitet, bra fettkvalité, fiskkonsumtion, frukt och grönsakskonsumtionen samt lågt
alkoholintag minskar enligt forskningen riskerna för hjärt- kärlsjukdomar.
Vad är det då forskarna tittar på? Jo, på olika enskilda näringsämnen, livsmedel och kostmönster, vilket blir än viktigare i framtiden. Kombinationer är viktiga och man är övertygad om att kumulativa effekter av olika ämnen kan ha stor betydelse. Dessa undersökningar kommer att vara viktiga komplement till traditionella analyser.
Man har sett att riskerna är större
för personer med ”äppelform” än med ”päronform” på kroppen.

Ingrid Cullbrand presenterar arbetet med en ny prov- och bedömningsbank, som hon, Hélène Wåhlander och Jenny Rendal arbetar med på Institutionen för mat, hälsa och miljö vid Göteborgs universitet. ”Banken” ska vara en del i ett nationellt provsystem i en handlingsplan för likvärdig och rättvis bedömning.
Under året ska uppdraget bli klart.
Bedömning är att se det som ska ses, att kunna kommunicera vad man ser och att kunna gå vidare på basis av det man ser. Viktiga frågor att ställa är: Vad är syftet med proven? I hur hög grad mäter proven det som avses? Vilka konsekvenser har proven?
Det nationella provsystemet omfattar obligatoriska nationella prov, diagnostiskt material för grundskolan och provmaterial i Skolverkets provbank. Detta ska ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapsmål nås på skolnivå, på huvudmannanivå respektive på nationell nivå.
När mat och dryck förenas kan det antingen bli ljuvligt eller en katastrof. Hur ska vi då göra för att det ska bli så bra som möjligt? Viktigt att komma ihåg är att det är mycket individuellt med smak. Forskning pågår kring hur grundsmakerna förhåller sig till varandra. Ställ frågan vad kan påverkas? sa Ulf Wagner, universitetsadjunkt. Börja med vinet vid måltidsplaneringen – råvaror och kryddor kan förändras.
Kasta alla gamla regler och utgå från grundsmakerna; sött, salt, surt, beskt och umami (saltet i protein) = välsmakande på japanska. Försök förstå dynamiken i våra smaklökar.
Det är dags för oss konsumenter att ta ansvar och fundera över vad vi efterfrågar, menar journalisten och författaren Mats-Eric Nilsson. Han tycker att det är kul att laga mat med familj och vänner, men har ingen speciell utbildning om mat. Han började intressera
sig för vad som finns i maten och har granskat livsmedelsindustrin ur ett
konsumentekonomiskt perspektiv.
Resultatet har blivit artiklar och böckerna ”Den hemlige kocken” och ”Äkta vara”.

Vad väljer vi från butikshyllan?
Färgade ”fuskoliver” eller äkta? Exempelvis guacamole på burk – innehåller 1,5 procent avokado! Självklart skapar det problem, vilket industrin löser med tillsatser. Kantarellsoppa – 0,5 procent kantareller, arom, tre färgämnen och jästextrakt/smakförstärkare. Och Rydbergs lätta Skagenröra innehåller hela 22 E-nummer! Det är det största antalet han har funnit i en enskild vara.
Dagspressen fostrar oss i att handla det billigaste = bästa alternativet oavsett innehåll. Dags att tänka till, vi måste kanske inte handla allt på samma ställe? Eller lägga upp stora lager i våra bostäder, med tanke på miljön bör vi kanske handla lite mindre åt gången och lite närmare. Bondens egen marknad finns på flera håll i landet och bidrar till att ge odlarna ansikten.
Mats-Eric Nilsson berättar också om en ny märkning ”Äkta vara” som kommer inom kort i handeln i samarbete med föreningen med samma namn.  
Värt att tänka på är att vi får de varor vi förtjänar och förväntar oss!

Ann Parinder, doktorand i hushållsvetenskap forskar kring ”Konsten att navigera i den nya verkligheten – ung-
domars syn på sina matval”. Vad händer när man flyttar hemifrån och får eget matansvar?
Hon har följt 51 ungdomar 16–24 år gamla med hjälp av enkät, återkommande samtal enskilt och i grupp, foton, matdagböcker och skriftliga reflektioner. Det preliminära resultatet visar att ungdomarna har en bild av ”hur det skall vara”, ”riktig mat”, ”inte riktig mat” och mat. Smak, hälsa, ekonomi, förtrogenhet, kunskap, tid, nyfikenhet och etik styr matvalen. Det finns en öppenhet för förändring och maten är en socialiseringsarena som visar vem man är.
Maten är en identitetsmarkör. Ungdomarna påverkas till etiska matval av litteratur och film, kompisar, föräldrar och skolan. De efterfrågar mer kunskap om mat och önskar sig ”en kokbok i huvudet” för att veta vad man ska göra. Hem- och konsumentkunskap har gett ungdomarna möjlighet till egna initiativ och projekt att träna inför framtiden. Självklart påverkar också kompisars och syskons matval. Ungdomar har en ständig beredskap för att välja, de vill allt och kan själva. Slutligen vad som styr valet av mat är vad de tycker om mat eller vad de tycker om mat

ur Lärarförbundets Magasin