Läs senare

Utvecklande arbete i Värnamo

Åsa Eklund bestämde sig i den sista skälvande minuten. Samma dag som ansökningstiden gick ut, anmälde hon sitt intresse för utvecklingstjänsten för fritidshem i Värnamo kommun.

29 sep 2010
Utvecklande arbete i Värnamo
Klockaregårdens fritidshem är Åsa Eklunds fasta punkt, även de dagar hon ägnar sig åt utvecklingsarbete. Bosse Johanson, utvecklingsledare i kommunen, har även han en bakgrund som fritidspedagog. Foto: Mats samuelsson

Varför tvekade hon? Knappast berodde det på bristande erfarenheter eller engagemang. Åsa Eklund tog sin fritidspedagogexamen vid Lärarhögskolan i Växjö 1992 och sedan dess har hon arbetat i fritidshem. Under nio år har hon dessutom ingått i kommunens utvecklingsgrupp för fritidspedagoger.
Kanske var det den gamla välbekanta Jantelagen som ställde till det. Hon tycker att den är extra djupt rotad i fritidspedagoger och själv är hon inget undantag. Men hon ”jobbar på saken” och har kommit en bra bit på väg.

Det var väl tur att Åsa Eklund tog sig i kragen, för hon fick tjänsten. Så sedan snart tre år tillbaka ägnar hon de två första veckodagarna åt utvecklingsarbete, vilket hon ska berätta mer om. Onsdag till fredag jobbar hon som ”vanlig fritidspedagog” i Klockaregårdens fritidshem i Bredaryd skola.

Värnamo kommunhus är högkvarteret för utvecklingsarbetet. Där träffar jag henne och Bosse Johanson, som är utvecklingsledare på kommunens barn- och utbildningsförvaltning. Han är en av dem som tyckte att Åsa Eklund passade för uppdraget.

Kommunhuset andas sjuttiotal i design och arkitektur. På bottenvåningen huserar ett kafé där det serveras hederligt svenskt bryggkaffe och rejäla bullar och wienerbröd. Fri påtår ingår, förstås.

Lite högre upp i huset har Bosse Johanson sitt kontor. Korridorerna som leder dit är många och långa och det är lågt i tak. Men bara bokstavligen. För i kommunhuset kläcks moderna idéer och ambitionerna är höga. Man ligger långt före de flesta andra kommuner då det gäller satsningar på kvalitet i fritidshem. Utvecklingstjänsten är bara ett exempel.

Även Bosse Johanson har sina rötter i fritidspedagogsyrket, från tiden innan det blev en högskoleutbildning. Han jobbade som fritidspedagog under sex, sju år innan han ”som de flesta män på den tiden” blev föreståndare. Så småningom sökte han en tjänst som barnomsorgskonsulent inom kommunen, där var han kvar några år. Därefter blev det tio år som skolledare, innan han för sex år sedan återigen hamnade på kommunen som utvecklingsledare.

Bosse Johanson menar att fritidspedagogens yrkesroll ständigt har diskuterats under åren, att man alltid har fått kämpa för sin sak i olika sammanhang.

– I min generation slogs vi för att få finnas som yrkeskategori, att fritidspedagog skulle accepteras som ett yrke. Numera handlar det oftast om att yrkesrollen är otydlig, säger han.

Det är just det här som Åsa Eklund har fått i uppdrag att försöka ändra på. Under de tre år som hon innehar tjänsten ska hon ”konkretisera fritidspedagogens verksamhet utifrån de allmänna råden”. Något som låter lättare sagt än gjort.

– Utgångspunkten var att jag vet vad jag ska sträva mot men inte riktigt hur. Å andra sidan är just det själva jobbet, säger Åsa Eklund.

Bosse Johanson tycker att det är utvecklingsarbete i ett nötskal. Målet är tydligt men vägen dit är otydlig.

– Sedan får man lära sig av sina missar, tänka om och gå en annan väg. Det är ju det som är utveckling.

Uppdragets formulering grundar sig på Skolverkets rapport från 2007. I den påpekades det att kvaliteten i kommunens fritidshem i det stora hela var god men att det fanns skillnader skolorna emellan. Den kritiken tog man fasta på.

– I det här sammanhanget är fritidspedagogens yrkesroll väldigt viktig. Det finns ett behov av att den konkretiseras, säger Bosse Johanson.

Åsa Eklund är inne på samma linje. Hon berättar om en händelse för några år sedan som blev något av en aha-upplevelse. Det var på ett av Skolverkets openspace-seminarier om fritidshem, som en rektor uttryckte något som fick henne att haja till. Han sa att ”fritidspedagoger är duktiga på att tycka och tro i stället för att veta och kunna”.

Blev hon provocerad? Nej, snarare eftertänksam.

– Jag tänkte att det ligger nog något i det. Inte att vi inte vet och kan, men att vi är dåliga på att visa det. Jag skulle tro att det är kärnproblemet, säger hon.

Hon började fundera över hur man som fritidspedagog skulle kunna marknadsföra fritidshemmens verksamhet bättre. För andra fritidshem, för kollegor på skolan, för barn och föräldrar.

– Kanske räcker det långt att ändra språket. Att säga ”jag vet och kan” i stället för att ”jag tror och tycker”, säger hon.

Och får medhåll av Bosse Johanson.

– Jag efterlyser ett mer professionellt yrkesspråk bland fritidspedagoger. Förskollärare är mycket bättre på att föra sin talan, ja faktiskt alla andra lärargrupper. Vilket också märks genom att verksamheterna som de arbetar inom får mer uppmärksamhet.

När Åsa Eklund började sitt arbete i maj 2008, var ett första tilltag en enkät för skolledare och fritidspedagoger om Skolverkets ”Allmänna råd för kvalitet i fritidshem”. Frågorna löd: Har ni läst dokumentet? Har ni arbetat aktivt runt råden? Framgår syftet med arbetet för barn och föräldrar? Utvärderar ni och i så fall hur?

Många stöp redan på första frågan. Även om majoriteten kände till styrdokumentet så hade långt ifrån alla läst det. Detta uppvaknande ledde till att många efterlyste utbildning runt de allmänna råden. Utvärdering visade sig vara ett annat bekymmer. Man ansåg sig inte ha tid att utvärdera, var osäker på vad det egentligen är man ska utvärdera och ville ha utbildning inom hur man sätter utvärderingsbara mål.

– Det här blev utgångspunkten när jag drog i gång, säger Åsa Eklund.

Förutom att se till behoven av fortbildning och hitta föreläsare eller litteratur som motsvarar dem, inventerar hon all den kunskap som finns inom den egna kommunen. Bosse Johanson framhåller att det viktigaste med utvecklingstjänsten är just spridning av erfarenheter och kunskaper ut i organisationen. I detta ingår att göra studiebesök runt om på fritidshemmen.

– Då pratar jag med personalen, kollar av hur de har det och peppar dem, om det behövs. Jag tipsar om hur andra gör och får i gengäld tips och idéer tillbaka. Arbetet handlar mycket om att sprida goda idéer vidare, berättar Åsa Eklund.

Hon tror att det är bra att hon själv fortfarande jobbar i verksamhet.

– Det blir verklighetsnära, jag förstår precis vad de pratar om. För mig personligen, och för fritidshemmet som jag arbetar i, är det förstås en fördel att komma ut och få en massa goda idéer, i stort och smått.

Hon har också hela tiden i bakhuvudet att hon förvaltar en massa tid som tillhör alla fritidspedagoger.

– Därför vill jag ge något tillbaka, underlätta deras arbete.

Hon har sammanställt en fritidspärm fullspäckad med material, information och andra ”bra att ha”-grejer. Alla fritidshem har fått en sådan och alla rektorer. Meningen är att pärmen ska vara ett levande dokument och inte en dammsamlare i hyllan. Innehållet uppdateras kontinuerligt genom ett speciellt datasystem för de anställda i kommunen, där det kommer ut nytt eller förändrat material.

Pärmen kan användas bland annat vid pedagogiska samtal, vilket man har på de flesta fritidshem i Värnamo kommun. I den finns även en arbetsplan som utgår från de allmänna råden och många andra mallar.

– Jag vill göra sådant som underlättar arbetet och sparar tid. Jag har gjort mallar till veckoplanering, utvärdering, inför barnens utvecklingssamtal och så vidare.

Hon har även gjort något som kallas för ”kvalitetskort” som fritidshemmen använder när de jobbar med olika uppdrag i allmänna råden.

– Det är tacksamt när jag hör hur de använder materialet, då känner jag mig nyttig.

Allt nytt material implanterar hon först på fritidshemmet där hon själv arbetar, de får finna sig i att vara försökskaniner.

Viktig att nämna i sammanhanget är kommunens utvecklingsgrupp för fritidshem där, förutom Bosse Johanson och Åsa Eklund, två skolledare och åtta fritidspedagoger, som vardera representerar ett område i kommunen, ingår.

– I utvecklingsgruppen kan vi fritidspedagoger koncentrera oss på verksamheten i fritidshemmen, det som är kärnverksamheten, säger Åsa Eklund.

Varje fritidspedagog som ingår i utvecklingsgruppen ansvarar i sin tur för en nätverksgrupp i sitt område. Åsa Eklund ser en otrolig attitydskillnad sedan de drog i gång utvecklingsarbetet för nio år sedan.

– I början var det väldigt mycket offermentalitet ute i nätverksgrupperna, vi gnällde en hel del på de första mötena. Men man behöver gnälla av sig, bara man inte fastnar i det. Helt krasst, en del saker går inte att förändra och då är det ingen mening att lägga massa energi på att älta. I stället får man titta på sådant som man kan göra något åt och lägga energin på att förändra det som går.

Utvecklingsgruppen arrangerar också den årliga workshopen som hålls varje höst. Värnamo är numera känt i sydliga fritidspedagogskretsar för sin workshop. Tillställningen har flera år på nacken och har både utvecklats och växt. Hit kommer folk från när och fjärran för att inspireras.

Bosse Johanson förklarar tanken bakom initiativet.

– Jag tycker att det finns mycket Jante i fritidshemmen. Sällan slår man sig för bröstet och talar om allt bra man gör. Men workshopen är ett tillfälle att visa det unika man gör på sin arbetsplats.

Han berättar att de som håller i de olika stationerna är aktiva fritidspedagoger i kommunen, sådana som vet vad de gör, vad de kan och hur det ska göras. Sedan inspireras de av varandra. Allt sammantaget leder till att kvaliteten stiger.

– Alla stationer är knutna till någon del av de allmänna råden. På ett tydligt sätt visar man hur aktiviteten knyter an till uppdraget, berättar Åsa Eklund

De tjugo stationerna kan innehålla saker som linedance, scrapbooking och tenngjutning, enligt det senaste programmet. Åsa Eklund själv höll ett föredrag med titeln: ”Fritidshemmet – hur presenterar ni er verksamhet?” Det ska vara en balans mellan praktiska och teoretiska utställare, förklarar hon.

Sist kom 300 besökare, varav 100 fritidspedagoger från den egna kommunen. Förutom dem kom även elever från barn- och ungdomsprogrammet på gymnasiet, politiker, förskollärare, och fritidspedagoger från andra håll.

– Jag tycker att workshopen fungerar som en positiv kick och är bra just för att det blir ett tillfälle att visa vad man kan, säger Åsa Eklund.

Hon ser samtidigt en skillnad bara på de snart tre år som hon har haft tjänsten.

– Genom workshopen märks det att vi fritidspedagoger ändå håller på att bli mer medvetna om vad vi gör, det har blivit skillnad. Vi har blivit bättre på att förklara varför och hur.

Till årsskiftet har hon gjort sitt, då avslutar hon sitt uppdrag. Innan dess ska hon skicka ut en ny enkät om allmänna råden för att jämföra med den första, som en sorts uppföljning.

– Jag tror att förändringarna kommer att vara stora, fler har läst dem och arbetar efter dem.

Innan hon slutar ska hon också skriva en rapport. Både rapporten och den tidigare nämnda fritidspärmen blir tydliga resultat på hennes arbete. De ska leva vidare.

Men för Åsa Eklund är det definitivt slut i höst, i alla fall då det gäller utvecklingstjänsten. Uppdraget gäller bara i tre år, sedan är det dags för någon annan engagerad fritidspedagog att ta över.

Åsa Eklund tycker i grunden att det är bra att tjänsten är tidsbestämd, att fler får chansen. Men hon kommer att sakna utvecklingsarbetet och arbetsuppgifterna runt det.

– För min egen del känns det lite konstigt, faktiskt, att gå tillbaka till det gamla. Att jobba med det här har varit otroligt utvecklande och det finns ganska få utrymmen för oss fritidspedagoger att göra karriär eller vidareutveckla oss. Lite tomt blir det nog. 

Utveckling i Värnamo – så funkar det!

Inom Värnamo kommun har man arbetat med utvecklingstjänster i snart nio år. Idén är helt och hållet egen och man har inte sneglat på någon annan. Däremot är det många andra kommuner som börjat titta på Värnamos modell.

Utvecklingstjänsterna har kommit till i samarbete med de två fackliga organisationerna för lärare. Då det gäller ekonomin, att finansiera tjänsterna, står kommunen för hälften och fackförbunden skjuter till den andra hälften. Sammanlagt finns det fyra utvecklingstjänster på heltid som är uppdelade på åtta olika personer. Förutom för fritidshem finns det utvecklingstjänster för matematik och NO, förskola och gymnasium.

För närvarande har fritidspedagogen Åsa Eklund utvecklingstjänsten för fritidshem. Hennes uppdrag är att ”konkretisera fritidspedagogens verksamhet utifrån de allmänna råden” och det är alltså Skolverkets styrdokument som det syftas på.

Uppdragets formulering grundar sig på ett påpekande i Skolverkets rapport från 2007. Enligt Bosse Johanson ligger Värnamos fritidshem bra till statistikmässigt då det gäller barngruppernas storlek, personaltäthet och utbildningsnivån på personalen. Skolverket har också noterat utvecklingsarbetet och skriver om det i sin rapport. Men det som påpekades var att kvaliteten i de olika fritidshemmen skiftade och det vill man ändra på.

Åsa Eklund har haft två föregångare, fritidspedagogerna Lars Thorstensson och Anneli Fredriksson. Den förstnämnda skrev rapporten ”Fritidspedagogens yrkesroll” som Åsa Eklund haft nytta av i sitt arbete. Anneli Fredriksson står bakom rapporten ”Fysisk aktivitet och hälsa”, vilket var hennes uppdrag när hon hade tjänsten.

Utvecklingstjänsten är på 40 procent och man har den i två år, sedan görs en bedömning om det ska fortsätta ett tredje år. Än så länge har det blivit så då det gäller inriktning på fritidshem. Efter det tredje året är det definitivt slut, då får någon annan chansen.

Förutom utvecklingstjänsten finns det även en utvecklingsgrupp för fritidshem. Där ingår åtta representanter, en för varje område i kommunen. Fritidspedagogerna som ingår i utvecklingsgruppen ansvarar i sin tur för en nätverksgrupp i sitt område.

I nätverksgruppen ingår alla som har tjänst i fritidshem och arbetar mer än 50 procent. På nätverksträffarna, som hålls två gånger per termin, har man pedagogiska samtal, erfarenhetsutbyte och utbyter tips och idéer.

Dessutom hålls gemensamma föreläsningar för alla nätverksgrupperna som är riktade just till verksamhet i fritidshem.

All dokumentation som rör utvecklingsarbetet, protokoll från möten och material från föreläsningar läggs ut i det gemensamma datanätet som alla anställda i kommunens skolor har tillgång till.

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com